Vill du köpa och investera i kryptovaluta? De som har investerat i de populÀraste kryptovalutorna de senaste Ären har fÄtt en fantastisk avkastning. Jag hade svÄrt att hitta en bra artikel som sammanstÀllde allt en nybörjare behöver veta nÀr man ska köpa kryptovaluta för första gÄngen.
Det ledde i sin tur till att jag valde att sammanstÀlla min egen research till den hÀr ultimata guiden för dig som nybörjare med kryptovalutor.
I den hÀr guiden gÄr vi igenom grunderna och hjÀlper dig som vill komma igÄng redan idag. Du fÄr Àven bl.a. lÀra dig följande:
- Vad Àr en kryptovaluta och hur fungerar det?
- SÄ hÀr kommer du igÄng redan idag
- 11 olika kryptovalutor du kan investera i
- ...och mycket mer!
Nu kör vi igÄng!
Disclaimer: Var extra försiktig om du vÀljer att handla med CFD-certifikat. Ingenting i artikeln ska lÀsas som rekommendation. Du Àr ensam ansvarig över att förvalta dina pengar. Artikeln innehÄller samarbetslÀnkar.
BÀsta kryptobörsen!
- Köp och sÀlj kryptovalutor
- Bygg en portfölj av kryptovalutor
- +50 olika kryptovalutor
- Symbol: NEO
- ProgrammeringssprÄk: skrivet i C# med stöd för Java, Go, Python, och Kotlin
- Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
Vad Àr en kryptovaluta?
Kryptovaluta Àr en digital valuta utan kryptografiska metoder anvÀnds för att garantera transaktioner. DÄ kryptovalutor inte har en centralt reglerad instans sÄ kan alla transaktioner spÄras i efterhand.
Nu Àr det över 11 Är sedan Bitcoin, som Àr den mest kÀnda kryptovalutan i vÀrlden, först sÄg dagens ljus. Sedan dess har det ploppat upp kryptovalutor lite hÀr och var, och bÄde valutor samt dess underliggande teknik har fÄtt en allt vÀxande uppmÀrksamhet riktat mot sig.
I enkla termer kan man sÀga att en kryptovaluta Àr en digital tillgÄng som i stora drag siktar pÄ att förbÀttra olika tillkortakommanden som anses finnas i det nuvarande banksystemet, vars framtid i skrivande stund (april 2020) knappast ser ljusare ut Àn vad den gjorde Äret efter finanskrisen 2007-2008 nÀr Bitcoin först lanserades.
Vill du lÀsa fler guider och fördjupade artiklar om kryptovalutor sÄ rekommenderar jag min andra sajt MrCrypto.io. HÀr fÄr du lÀra dig allt om kryptovalutor som en tillgÄng och varje enskild valuta.
- Kryptovalutor Àr en digital valuta - eller tillgÄng
- Bitcoin Àr den mest kÀnda kryptovalutan i vÀrlden
- Ludvig Ăberg blir intervjuad av Alexander Gustafsson i Nordnet Talks
Kryptovalutor Ă€r i mĂ„nga perspektiv en revolutionerande innovation som minst sagt ligger i linje med den fortsatt antĂ„gande digitaliseringen av det moderna samhĂ€llet, Ă€ven om det fortfarande finns diverse frĂ„getecken som bör rĂ€tas ut innan det monetĂ€ra systemet kan pĂ„ riktigt transformeras.Â
Att det dollar-styrda valutasystemet som i dagslĂ€get ligger till grund för vĂ€rldsekonomin kommer att möta sin undergĂ„ng Ă€r det knappast nĂ„gon tvekan om; det rĂ€cker att gĂ„ tillbaka i historieböckerna för att inse att sĂ„ Ă€r fallet.Â
FrÄgan Àr snarare om nÀr det kommer ske, och hur den nya infrastrukturen kommer att se ut. HÀr finns det mycket som talar för att kryptovalutor och/eller dess underliggande teknik kommer att spela en högst inflytelserik roll.
Kryptovalutor Àr en digital tillgÄng
Som digital tillgĂ„ng bygger kryptovalutor som system pĂ„ högst avancerad kryptografi och matematiska algoritmer.Â
Vanliga termer i dessa sammanhang Ă€r ord som asymmetrisk kryptering, nyckelpar, och den viktiga hash-funktionen.Â
Detta axplock av kryptografiska termer anvÀnds framförallt för att sÀkra och godkÀnna diverse transaktioner som utförs pÄ nÀtverket, men anvÀnds Àven för att, till exempel, kontrollera inflationstakten hos respektive valuta.
Förfalskning Àr sÄ gott som omöjlig
Man omvandlar pĂ„ sĂ„ vis viktig information till komplexa koder, som vanligtvis representerar kvittot pĂ„ en genomförd transaktion.Â
Förfalskning och sĂ„ kallad dubbel-spendering, som vanligtvis sĂ€kerstĂ€lls av den bank som agerar tredje part i en transaktion, Ă€r pĂ„ sĂ„ vis vĂ€ldigt svĂ„rt med kryptovalutor.Â
En av de mest omtalade skillnaderna med ett kryptonÀtverk och det nuvarande bank- och valutasystemet Àr att ett kryptosystem fungerar enligt decentraliserade principer, och dess funktionalitet Àr dÀrmed bortom rÀckvidd för staten och andra myndigheters lÄnga arm.
Blockchain-teknik kombinerat med Peer-to-peer
Den underliggande tekniken bygger i grunden pĂ„ en distribuerat databas, dĂ€r sĂ„ kallade âblockkedjorâ, eller blockchains som det heter pĂ„ engelska, tillsammans arbetar pĂ„ ett harmoniskt sĂ€tt över ett transparant P2P-nĂ€tverk (peer-to-peer).Â
Ăven om samtliga transaktioner Ă€r transparenta för alla att se, sĂ„ bibehĂ„lls Ă€ndĂ„ anvĂ€ndarnas anonymitet och med ett stort fokus pĂ„ sĂ€kerhet.Â
Det framstÄr pÄ sÄ sÀtt helt klart som ett mer demokratiskt och rÀttvist system Àn det som nu styrs av stater och andra stora finansinstitutioner.
FörbestÀmd inflationstakt
PĂ„ ett kryptonĂ€tverk sĂ„ regleras penningmĂ€ngden pĂ„ ett mer organiskt sĂ€tt av sjĂ€lva systemet. Det kan skilja sig lite frĂ„n kryptovaluta till kryptovaluta, men vanligt Ă€r att det antingen finns en förbestĂ€md inflationstakt, att anvĂ€ndare anvĂ€nder sig av âgruvarbeteâ för att producera ny valuta, eller en kombination av bĂ„de och.Â
Vanligtvis finns det ocksĂ„ inskrivet i den underliggande koden att nyproduktionen av den gĂ€llande valutan ska gradvis avta i takt med att allt fler mynt produceras. Det förekommer Ă€ven maxtak pĂ„ hur mycket valuta som kan âgrĂ€vas framâ.Â
HÀr hade det alltsÄ blivit svÄrt för staten att vifta med trollspöt och framkalla stora summor pengar för diverse ÀndamÄl, eller för bankerna att genom nÄgra knapptryck pÄ datorn febrilt lÄna ut sÄ mycket dom bara kan och pÄ sÄ sÀtt öka den cirkulerande penningmÀngden.
SÄ hÀr kan du köpa kryptovaluta
Vill man investera i kryptovalutor sĂ„ kan man göra det pĂ„ lite olika sĂ€tt. Man kan ta det lite mer avancerade spĂ„ret och sĂ€tta upp en krypto-plĂ„nbok, vilket krĂ€ver en del pill med diverse sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder.Â
Det kan kĂ€nnas lite krĂ„ngligt för gemene man och jag har dĂ€rför valt att inte inkludera detta hĂ€r. Vill ni ha en bra guide för hur man gör det sĂ„ kontakta mig, och visas tillrĂ€ckligt intresse sĂ„ löser jag det.Â
De finns annars tvÄ betydligt enklare sÀtt att investera i kryptovalutor; man kan handla via en certifierad online-marknadsplats, eller följa prisutvecklingen genom certifikat som finns att köpa via din nÀtmÀklare, typ Avanza eller Nordnet. Jag beskriver dessa tvÄ tillvÀgagÄngssÀtt nedan:
Ăr du istĂ€llet intresserad av att köpa kryptovaluta aktier istĂ€llet sĂ„ rekommenderar jag vĂ„rt artikel dĂ€r vi har listat de 26 bĂ€sta kryptovaluta aktierna.
Eller Àr du istÀllet mer intresserad av fonder, sÄ har jag skapat en artikel dÀr jag listar 5 kryptovaluta fonder dÀr du fÄr chansen att fÄ exponering mot flera kryptovalutor och sprida dina risker.
Steg 1: Köp och sÀlj certifikat genom din nÀtmÀklare
Det absolut snabbaste sĂ€ttet för dig som redan har ett konto hos nĂ„gon nĂ€tmĂ€klare Ă€r att köpa certifikat. Fördelen Ă€r att det gĂ„r fort, du behĂ„ller din investering samlad pĂ„ ett konto tillsammans med dina aktier, och du skattar pĂ„ sĂ„ vis enligt ISK-reglerna.Â
Nackdelarna Ă€r att utbudet Ă€r litet; Avanza erbjuder, sĂ„ vitt jag kan se, endast certifikat som följer Bitcoin och Ethereum, dĂ€r bĂ„da tar en avgift pĂ„ 2,50%, vilket kan avskrĂ€cka en del folk.Â
Ăr du inte sĂ„ noga vilken kryptovaluta du Ă€r investerad i, och kanske kĂ€nner att du bara vill följa den generella trenden, sĂ„ kan detta kanske vara ett bra alternativ för dig.
LÀs gÀrna min jÀmförelse av; Avanza eller Nordnet? om du vill se vad som skiljer dessa aktörer Ät.
- Köp och sÀlj kryptovalutor
- En av vÀrldens ledande kryptobörser
- +50 olika kryptovalutor
Steg 2. Köp och sÀlj via en certifierad marknadsplats online
Skatt pÄ kryptovalutor
Trots namnet sĂ„ klassas tyvĂ€rr inte kryptovalutor som legitima valutor av Skatteverket, Ă€nnu. Investeringar i krypto krĂ€ver dĂ€rför att man deklarerar varje enskild transaktion.Â
Detta gĂ€ller alltsĂ„ INTE om du investerar i certifikat via ditt ISK-konto, utan bara om du köper via en marknadsplats eller anvĂ€nder det som betalningsmedel.Â
Skatten Àr densamma som kapitalvinsten hos ett traditionellt aktiekonto, det vill sÀga 30%. Du hittar mer info hos Skatteverket.
RÀkneexempel pÄ skatten
Skatten man behöver betala rĂ€knar man enkelt ut genom att subtrahera sitt initiala inköpspris frĂ„n sitt slutgiltiga försĂ€ljningspris. Gör du hĂ€r en vinst sĂ„ beskattas du alltsĂ„ med 30% pĂ„ den.Â
Det skrivs alltsĂ„ ut sĂ„hĂ€r: (försĂ€ljningspris – inköpspris) x 0.30 = den skatt du fĂ„r betala. Förluster Ă€r dĂ€remot avdragsgilltiga till 70%. Det Ă€r allt du behöver tĂ€nka pĂ„.
Hur fungerar blockchain?
För att bygga vidare pĂ„ det jag skrev ovan, sĂ„ arbetar blockkedjor över ett stort nĂ€tverk som upprĂ€tthĂ„lls av sina anvĂ€ndare som likvĂ€rdigt delar pĂ„ underhĂ„llningsarbetet.Â
Detta kallas alltsĂ„ för ett P2P-nĂ€tverk, dĂ€r varje ansluten dator har en kopia pĂ„ databasen lagrad, ifall nĂ„got skulle hĂ€nda (mer om detta nedan). Tillsammans utgör anvĂ€ndare den transparenta databasen som, i sin tur, skapar ett nytt block i kedjan nĂ€r en transaktion godkĂ€nns och genomförs.Â
PĂ„ sĂ„ sĂ€tt vĂ€xer databasen successivt, dĂ€r blocken fungerar som informationslagring (till exempel nĂ€r transaktionen gick igenom) som sedan ansluts till redan etablerade block och förlĂ€nger dĂ€rmed den totala blockkedjan.Â
NĂ€r blocken vĂ€l Ă€r pĂ„ plats och anslutna till kedjan, sĂ„ förblir det mycket svĂ„rt att pĂ„ nĂ„got sĂ€tt Ă€ndra eller manipulera den inskrivna datan. NĂ€tverket utför dessutom regelbundna kontroller för att garantera sĂ€kerheten, och att databasen förblir enhetlig bland sina anvĂ€ndare.Â
Det Àr pÄ detta, mycket förenklade, vis som blockkedjor utgör den underliggande teknik som sedan de flesta kryptovalutor bygger pÄ. Vi tar det en gÄng till, fast i enklare steg-format:
1. Transaktion genomförs
En transaktion tar plats mellan tvÄ parter. Information tas in och registreras, och skrivs sedan pÄ av bÄda parter med en digital signatur.
2. Transaktion kontrolleras
Transaktionen skickas sedan runt bland datorerna i nÀtverket som kontrollerar att allt stÀmmer överens med den gÀllande transaktionen.
3. GodkÀnda transaktioner bildar block
Om en transaktion godkĂ€nns av nĂ€tverket, sĂ„ skapas det sedan ett block, som i sin tur rymmer en unik hash-kod för bĂ„de det gĂ€llande block samt föregĂ„ende block i kedjan.Â
VĂ€ldigt enkelt kan man sĂ€ga att en hash-kod Ă€r ett sĂ€krare sĂ€tt att förvara vital information. Till exempel sĂ„ Ă€r det riskabelt att lagra lösenord i en databas ifall nĂ„gon skulle hacka sig in.Â
Man kan dÄ istÀllet omvandla dessa till hash-koder, dÀr ens lösenord helt enkelt skrivs ut pÄ ett annat sprÄk som gör det svÄrare för hackare.
4. Nya block ansluter till kedjan
NÀr vÀl transaktionen godkÀnts och ett nytt block Àr skapat, sÄ ansluter sedan det nya blocket sig till den existerande blockkedjan, dÀr hash-koderna organiserar vilken ordning detta sker i.
Vad Àr hash-koder?
Det Ă€r ocksĂ„ dessa hashkoder som utgör en stor del av sĂ€kerheten i ett kryptosystem. Koderna genereras genom komplexa matematiska funktioner, och ser ut som en lĂ„ng rad av siffror och bokstĂ€ver som för ögat förblir obegripligt.Â
Den skapas dĂ€remot utifrĂ„n den information som tagits in gĂ€llande en transaktion, och kan se ut pĂ„ följande vis; g3a2331bcee2b61289mn532l04j0t92 135461342445kk3dp63a7y63aq12ihjs3.Â
Som sagt, helt obegripligt. Hask-koder följer alltid samma lĂ€ngd och Ă€r högst kĂ€nsliga för förĂ€ndring. Med andra ord, skulle det ske minsta lilla förĂ€ndring hos den initiala informationen som har samlats in, sĂ„ kommer det alltid att skapas en ny och unik hash-kod.Â
Tekniken garanterar pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att blockkedjor inte kan manipuleras efter det att den skapats, utan att det finns klara bevis pĂ„ att sĂ„ Ă€r fallet. Som jag nĂ€mnde ovan, sĂ„ finns det i varje block en hash-kod för bĂ„de gĂ€llande block, samt det redan existerande block som det nya ska ansluta sig till.Â
Dessa hash-koder mĂ„ste i sin tur, som en sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rd, stĂ€mma överens för att blockkedjan ska hĂ„llas intakt. Det betyder att om en förĂ€ndring skulle göras i nĂ„got av blocken, sĂ„ fĂ„r det en kumulativ effekt:Â
Eftersom koderna i ett sÄdant fall inte lÀngre hade stÀmt överens med de som etablerades i den initiala transaktionen, vilket nÀtverket ser som ett tydligt tecken pÄ manipulation, sÄ bryts ocksÄ blockkedjan dÀr detta har skett.
Finns alltid orörda kopior av hash-koderna
Som tur Ă€r sĂ„ finns det alltsĂ„ en orörd kopia av alla dessa hash-koder lagrat i de databaser som finns att Ă„terfĂ„ hos samtliga datorer som tillsammans upprĂ€tthĂ„ller systemet.Â
Eftersom systemet konstant scannar alla databaser för att se till sĂ„ de Ă€r i linje med varandra, sĂ„ hittar systemet ocksĂ„ snabbt blockkedjor som inte lĂ€ngre stĂ€mmer överens med de kopior som finns lagrade.Â
Ett sÀkerthetskrav nÀr det kommer till hash-koder och block Àr alltsÄ oförÀnderlighet, vilket ökar svÄrighetsgraden markant för de som försöker manipulera eller hacka systemet.
Ingen centraliserad ledare
Samtidigt sĂ„ uppstĂ„r det ett potentiellt dilemma nĂ€r ett system bĂ„de saknar en centraliserad reglerare, samt Ă€r öppet för allmĂ€nheten: Vem ska dĂ„ se till sĂ„ att anvĂ€ndare Ă€r pĂ„litliga nog för att fĂ„ ansluta sig?Â
Ănnu mer problematiskt blir det nĂ€r nĂ€tverks-deltagare förblir anonyma, dĂ„ man omöjligt kan dra slutsatser om pĂ„litlighet utan att ha nĂ„gon information att gĂ„ pĂ„ sĂ„ att sĂ€ga. Man kan pĂ„ förhand alltsĂ„ inte veta detta.
Förtroendet förbÀttras genom blockkedje-teknologin
Blockkedje-teknologin har löst detta förtroendeproblem med hjĂ€lp av olika sorters tester som anvĂ€ndare mĂ„ste genomgĂ„ för att fĂ„ vara en del utav systemet, tester som Ă€ven kallas för konsensusmodeller.Â
Det betyder att anvĂ€ndare mĂ„ste helt enkelt bevisa att man Ă€r att lita pĂ„, eller har för avsikt att positivt bidra till nĂ€tverket, innan man kan ansluta. Det Ă€r ocksĂ„ enbart dessa datorer som fĂ„r lov att granska och godkĂ€nna transaktioner.Â
Det finns lite olika sÀtt för att göra detta, men de vanligaste metoderna sker genom arbete och insats, pÄ engelska kallat Proof-of-Work och Proof-of-Stake, respektive.
Arbete (Proof-of-Work)
Som jag tidigare nĂ€mnt sĂ„ kan anvĂ€ndare utföra digitalt gruvarbete. HĂ€r Ă€r det inte frĂ„gan om att hugga sten i nĂ„gon mörk gruva, utan i kryptovĂ€rlden syftar gruvarbete pĂ„ den process som allt som oftast genererar nyskapade mynt.Â
Att âmineaâ, som man sĂ€ger pĂ„ engelska, krĂ€ver rejĂ€lt med kapacitet hos den dator som ska utföra arbetet och Ă€r generellt en ganska pĂ„kostad historia, vilket gör att det inte ovanligtvis Ă€r företag som stĂ„r för denna biten.Â
Datorn utsÀtts under denna process av komplexa matematiska problem som mÄste lösas, och nÀr man lyckas sÄ kan man med lite tur belönas med mynt, eller tokens som det ibland heter.
Insats (Proof-of-Stake)
Att bevisa sin trovĂ€rdighet kan ocksĂ„ göras genom att uppvisa en insats; att man helt enkelt sjĂ€lv Ă€r investerad i systemet och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skulle skjuta sig sjĂ€lv i foten om man fick för sig att göra nĂ„got fuffens.Â
Ju mer gruvarbete man utför, desto större insats bör man rimligtvis ocksÄ ha. De anvÀndare med större insatser tillÄts ocksÄ att utföra mer gruvarbete, vilket dÄ ger incitament till att fortsÀtta. Man kan sÄklart ocksÄ öka sin insats genom att köpa mynt eller tokens.
Dessa metoder Àr inte de enda som finns i kryptovÀrlden; olika kryptovalutor kan anvÀnda sig utav olika system. Arbete och insats Àr dock de tvÄ vanligaste metoderna för att lösa och sÀkerstÀlla förtroende bland nÀtverkets anvÀndare.
11 olika kryptovalutor du kan köpa idag
Samtidigt som kryptovÀrlden har vuxit enormt, sÄ har ocksÄ antalet kryptovalutor ökat explosionsartat. HÀr nedanför har jag listat möjligheten för dig att köpa kryptovaluta i 10 olika valutor.
Det finns sammanlagt sett nÀrmare 3000 olika kryptovalutor, dock sÄ utgör de största 10 valutorna cirka 85% av det totala marknadsvÀrdet.
För att ni ska fÄ en snabb överblick och uppfattning om de dominanta kryptovalutorna, sÄ har jag inkluderat en kortare beskrivning av dessa hÀr nedan.
HĂ€r hittar ni Ă€ven lĂ€nk till varje enskild kryptovalutas âwhite paperâ, som jag verkligen rekommenderar er att lĂ€sa innan ni bestĂ€mmer er för att investera i nĂ„gon kryptovaluta.
Ett white paper Àr ett dokument som innehÄller vÀsentlig information om den gÀllande valutan, inklusive grundarnas filosofi bakom valutan, teknisk information, osv osv.
Köp kryptovaluta i nÄgon av dessa 11 valutorna:
- Bitcoin
- Bitcoin Cash
- Ethereum
- Ripple
- Litecoin
- Cardano
- EOS
- NEO
- Monero
- Stellar
- Dash
Bitcoin
- Symbol: BTC, XBT, âż
- ProgrammeringssprÄk: C++
- Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
- White paper
Ăr det nĂ„gon kryptovaluta de flesta kĂ€nner till sĂ„ Ă€r det just Bitcoin. Ăven om Bitcoin faktiskt inte var den första kryptovalutan som uppfanns, sĂ„ var det definitivt den första kryptovaluta som lyckades fĂ„nga tillrĂ€ckligt stort intresse för att rota sig pĂ„ marknaden.Â
DĂ€rför förblir den Ă€n sĂ„ lĂ€nge den största och mest anvĂ€nda pĂ„ marknaden. Det överhĂ€ngande syftet med skapandet av Bitcoin var framförallt att bygga ett system som kunde möjliggöra snabba, sĂ€kra, och billiga transaktioner, utan nĂ„gon vinstdrivande tredjepart.Â
Det sistnÀmnda syftar alltsÄ pÄ bankerna, som idag tar ut avgifter för samtliga digitala transaktioner, vars summa överskrider ett flertal miljarder varje Är.
Bitcoin cash
- Symbol: BCH
- ProgrammeringssprÄk: C++
- Blockchain: Arbete / Proof-of-Work
- White paper
Bitcoin Cash Ă€r kort och gott en förgrening av storebror Bitcoin, vars underliggande kod dĂ„ har Ă€ndrats och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt bildat en ny version av originalet. Detta kallas pĂ„ engelska för en âhard forkâ, ifall du skulle stöta pĂ„ termen i din lĂ€sning om kryptovalutor.Â
Syftet med denna förgrening Ă€mnade först och frĂ€mst till att kunna hantera större transaktionsvolymer, Ă€ven om skillnaden, sĂ„ vitt jag kan förstĂ„, inte Ă€r jĂ€ttestor.Â
DÀremot Àr det fortfarande en av de populÀraste kryptovalutorna pÄ marknaden!
Ethereum
- Symbol: ETHÂ
- ProgrammeringssprÄk: C++, Go
- Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
- White paper
Som det nĂ€st-populĂ€raste varumĂ€rket inom krypto, sĂ„ Ă€r Ethereum först och frĂ€mst en plattform som möjliggör skapandet av smarta kontrakt, som sedan Ă€r verksam pĂ„ blockkedjan som ligger till grund för Ethereums totala ekosystem.Â
HĂ€r erbjuder man inbyggda programmeringsverktyg pĂ„ plattformen, dĂ€r man kodar framförallt i sprĂ„ken Solidity och Vyper, som Ă€r inspirerat frĂ€mst av programmeringssprĂ„ken C++, Python och JavaScript.Â
Dessa smarta kontrakt körs sedan i nĂ„got som kallas för Ethereum Virtual Machine, som enkelt förklarat Ă€r den decentraliserade miljö dĂ€r smarta kontrakt och Ethereums blockkedjeteknologi förs samman och arbetar sjĂ€lvgĂ„ende enligt de instruktioner som angivits i koden, till exempel att nĂ€r specifika villkor uppfylls sĂ„ sker X.Â
Det finns trots detta en kryptovaluta pÄ plattformen som enkelt kallas för Ether, som man fÄr i belöning för utfört gruvarbete, och som anvÀnds för att, till exempel, betala mindre transaktionsavgifter.
Ripple
- Symbol: XPR
- ProgrammeringssprÄk: C++
- Blockkedja: Konsensus
- White paper
Precis som hos Ethereum, sĂ„ Ă€r Ripple en decentraliserad P2P-plattform för diverse transaktioner, och inte en kryptovaluta i sig.Â
Fokus för Ripple har framförallt varit mot den finansiella marknaden, dĂ€r bolaget samarbetar med diverse banker och finansiella institutioner kring framtidens betalningssystem.Â
Ett flertal banker sĂ„ som Bank of America Merrill Lynch, Santander, och en stor del av de japanska bankerna har redan integrerat Ripples tjĂ€nster i sin verksamhet, och tack vare detta Ă€r Ripple i skrivande stund det tredje största varumĂ€rket pĂ„ marknaden.Â
PÄ sin plattform tillhandahÄller man inte bara transaktioner i kryptovaluta, men Àven i traditionella valutor, rÄvaror, och andra typer av nischade enheter, till exempel flygmil. Den interna valutan som anvÀnds pÄ plattformen har initialerna XRP.
Litecoin
- Symbol: LTC, Ć
- ProgrammeringssprÄk: C++
- Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
- White paper saknas
Den valuta och plattform som erbjuds av Litecoin Ă€r mer eller mindre en kopia av det decentraliserade peer-to-peer nĂ€tverket som erbjuds av Bitcoin.Â
De stora skillnaderna Ă€r framförallt att Litecoin har en större mĂ€ngd mynt som cirkulerar, samt att man har förbĂ€ttrat tiden det tar att generera nya block. Summa summarum betyder det att Litecoin Ă€r tĂ€nkt att vara ett snabbare och effektivare alternativ gentemot storebror Bitcoin.Â
Man har genom intressant teknologi sĂ„som âLightning Networkâ, som man var först att anamma bland sina konkurrenter, kunnat genomföra transaktioner frĂ„n Europa till USA pĂ„ mindre Ă€n en sekund.
Cardano
- Symbol: ADA
- ProgrammeringssprÄk: Haskell
- Blockkedja: Insats / Proof-of-StakeÂ
- White paper saknas
Cardano som plattform, och dess valuta Ada, Ă€r, sĂ„ som jag uppfattat det, ganska snarlik den som erbjuds av Ethereum, dĂ„ dess skapare ocksĂ„ var med och grundade Ethereum. Cardanos marknadsvĂ€rde har vuxit explosionsartat och Ă€r nu bland de större i branschen.Â
Bakom plattformen stĂ„r ett team med stark anknytning till vetenskap och forskning, bĂ„de i sin strategi och filosofi. MĂ„let har varit att bĂ€ttre hantera de problem som erfarits hos större konkurrenter som Bitcoin och Ethereum, och dĂ„ syftar jag pĂ„ aspekter om skalbarhet, hĂ„llbarhet, och intern system-kommunikation.Â
Man anvĂ€nder sig av ett, i branschen, ganska unikt programmeringssprĂ„k i Haskell, som jag uppfattat som nĂ„got âsnĂ€llareâ pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att det tillĂ„ter mer svĂ€ngrum och flexibilitet i sin kodning.
EOS
- Symbol: EOS
- ProgrammeringssprÄk: C++
- Blockkedja: Insats / Proof-of-Stake
- White paper
Plattformen man erbjuder hos EOS Ă€r mycket likt den decentraliserade versionen man finner hos Ethereum, dĂ€r appar och smarta kontrakt byggs uppe pĂ„ plattformen.Â
Enligt de kĂ€llor jag tagit del utav sĂ„ ska EOS möjliggöra för större kapacitet Ă€n konkurrenten Ethereum, samtidigt som man i linje med Cardano anvĂ€nder sig utav proof-of-stake istĂ€llet för proof-of-work som nĂ€tverksprotokoll, vilket ocksĂ„ skall ha gjort nĂ€tverket snabbare i jĂ€mförelse med Ethereum.Â
Ytterligare jÀmförelse och djupdykning Àr att rekommendera innan man köper pÄ sig.
NEO
- Symbol: NEO
- ProgrammeringssprÄk: skrivet i C# med stöd för Java, Go, Python, och Kotlin
- Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
- White paper
Ănnu en decentraliserad plattform som följer i Ethereums fotspĂ„r Ă€r NEO, som ocksĂ„ Ă€r uppbyggt av ett nĂ€tverk av smarta kontrakt med app-utveckling i fokus. Man har lagt stort fokus pĂ„ transaktions-kapacitet, dĂ€r man stödjer upp till 10,000 olika transaktioner per sekund.Â
En spĂ€nnande aspekt av NEO Ă€r det demokratiska inslaget av röstrĂ€tt: anvĂ€ndare kan alltsĂ„ vara med och rösta pĂ„ beslut och förslag som har med plattformens styrning och utvecklande att göra, dĂ€r ens röst vĂ€ger tyngre desto fler tokens man sitter pĂ„.Â
HÀr har man Àven en bestÀmd inflationstakt. Sist vill jag ocksÄ nÀmna att bolaget bakom NEO Àr frÄn Kina, och frÄgan om det Àr en positivt eller negativ faktor lÀmnar jag Ät er att bestÀmma.
Monero
- Symbol: XMR
- ProgrammeringssprÄk: C++
- Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
- White paper
Hos Monero Ă€r sĂ€kerhet och anonymitet A och O. Dess unika inslag hittar man i den digitala signatur man tillĂ€mpar pĂ„ plattformen, dĂ€r man anvĂ€nder sig av en metod som kallas för ring-signatur.Â
En sĂ„dan signatur gör en transaktion totalt anonym; du kan alltsĂ„ inte se varken belopp, vem transaktionen Ă€r Ă€mnad för, vem som skickade den, eller vem som godkĂ€nde den. Till skillnad frĂ„n till exempel Bitcoin, dĂ€r alla transaktioner förblir transparenta.Â
SÄ som jag uppfattat det, sÄ ska Monero ocksÄ vara en nybörjarvÀnlig plattform för dom som vill testa pÄ att utföra gruvarbete, dÄ man hÀr, till skillnad frÄn mÄnga andra kryptovalutor som krÀver stor datorkraft och infrastruktur, Àr betydligt mer tillmötesgÄende gentemot stationÀra persondatorer.
Stellar/Stellar Lumens
- Symbol: XLM
- ProgrammeringssprÄk: C, C++
- Blockkedja: Stellar Consensus Protocol (SCP)
- White paper
Det första som slĂ„r en med Stellar Ă€r att det Ă€r ett icke-vinstdrivande bolag bakom projektet. Stellar Ă€r en förgrening och pĂ„ sĂ„ vis en ny version av Ripple, Ă€ven hĂ€r med stort fokus för internationella transaktioner i finansmarknader.Â
Stort fokus har lagts pĂ„ snabbhet, dĂ„ man kan tillhandahĂ„lla hela 1000 genomförda transaktioner i sekunden. Hos Stellar kan man inte utföra nĂ„got gruvarbete överhuvudtaget, utan man har istĂ€llet en fast inflationstakt pĂ„ 1 procent, men ocksĂ„ ett eget konsensus protokoll nĂ€r det kommer till godkĂ€nnandet av transaktioner, som Ă€r vĂ€rt att sĂ€tta sig in i ifall projektet intresserar en.Â
Precis som med andra jÀmbördiga kryptovalutor och plattformar sÄsom Bitcoin och Bitcoin Cash, eller Ethereum och EOS, sÄ bör man Àven titta extra noga pÄ bÄde skillnaderna och likheterna mellan Ripple och Stellar innan man tar nÄgot investeringsbeslut.
DASH
- Symbol: DASH
- ProgrammeringssprÄk: C++
- Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
- White paper
Precis som med mĂ„nga andra kryptovalutor, sĂ„ Ă€r Dash en kryptovaluta som inte bara byggts pĂ„ inspiration av Bitcoin, men som ocksĂ„ har som mĂ„l att förĂ€ndra originalet till det bĂ€ttre, framförallt genom ökad snabbhet och effektivitet.Â
Likt plattformen Monero, sĂ„ erbjuder Dash helt anonyma transaktioner. Hos Dash jobbar det man kallar för âmasternodesâ ovanför systemets gruvarbetare, dĂ€r man förenklat beskrivet kan sĂ€ga att masternodes avlastar arbetet som sker över nĂ€tverket, och ökar pĂ„ sĂ„ sĂ€tt hastigheten.Â
För att fÄ titeln masternode sÄ mÄste anvÀndare inte bara besitta minst 1000 mynt, men Àven möta specifika krav nÀr det kommer till datorkapacitet.
Varför ska man investera i kryptovalutor?
Att investera i kryptovalutor kan vid första anblick verka förvirrande. Vilken av alla tusentals kryptovalutor ska man egentligen vĂ€lja? Samma grundprincip som har hjĂ€lpt investerare att identifiera sunda och vinstgenererande bolag gĂ€ller Ă€ven hĂ€r: gör din research innan du tar nĂ„gra beslut.Â
Jag har tidigare i artikeln nĂ€mnt termen âwhite paperâ, som Ă€ven finns lĂ€nkat till för de kryptovalutor jag introducerade er till ovan. Detta Ă€r en utmĂ€rkt utgĂ„ngspunkt för dig som vill investera i krypto.Â
Att sĂ€tta sig in i grundarnas filosofiska tankebana, vilka funktioner och marknader man riktar sig in pĂ„, och hur den underliggande teknologin fungerar, Ă€r nĂ„gra av de vĂ€sentliga aspekter man bör ta hĂ€nsyn till innan man bestĂ€mmer sig för att investera sina pengar i nĂ„gon av de mĂ„nga kryptovalutorna som finns.Â
Man bör nog akta sig för att ryckas med i de periodvisa hyper och bubblor som ibland byggs upp, utan istÀllet se till att ens investering i gjord med tanke och noggrannhet.
Det som talar för kryptovalutor
Som jag lite enkelt förklarade i den tidigare sektionen om blockkedjans funktioner, sĂ„ Ă€r dess problemlösning kring etableringen av förtroende bland oberoende och otillförlitliga parter en av de stora framstegen som teknologin möjliggjort.Â
För den intresserade kallas detta problem för det Bysantiska generalsproblemet. Har du missat hur denna lösning ser ut, sĂ„ finns en enkel beskrivning att tillgĂ„ under rubriken âHur fungerar blockchain?â lĂ€ngre upp i artikeln. En annan aspekt av teknologin Ă€r möjligheten för avsevĂ€rt lĂ€gre transaktionskostnader.Â
Bankerna tar idag ut signifikanta summor i form av transaktionsavgifter och annat dylikt. Ett krypto-nÀtverk utan tredje part hade alltsÄ kunnat eliminera dessa kostnader i stort sett helt och hÄllet.
MÀnniskor vÀnjer sig mer och mer vid digitaliseringen
Samtidigt sĂ„ blir mĂ€nniskor allt mer anpassade för en digital revolution Ă€ven i den monetĂ€ra vĂ€rlden.Â
Inte bara det att samhĂ€llet har blivit till en allt större grad kontantfritt, mer och mer interaktion tar generellt idag plats pĂ„ ett digitalt sĂ€tt, och vi vĂ€njer oss pĂ„ sĂ„ vis successivt att anvĂ€nda denna typen av teknologi. Detta Ă€r mycket tack vare den stora tillvĂ€xt som teknikbolagen har erfarit under senare Ă„r.Â
Alla de funktioner som gÄr att digitalisera Àr antingen pÄ vÀg dit eller redan dÀr. Att valutasystemet skulle möta ett liknande öde kÀnns dÀrför inte helt orimligt, utan snarare logiskt. Kryptovalutor och blockkedje-teknik bör pÄ sÄ sÀtt kunna dra nytta av den vidstrÀckta digitaliseringen.
Dags för förnyelse
Det nuvarande valuta- och monetĂ€ra systemet ger tĂ€mligen inte heller samhĂ€llet mindre anledningar att se sig om för ett bĂ€ttre alternativ: UppblĂ„sta tillgĂ„ngsbubblor, kriser, och vetenskapligt etablerade korrelationer till ökade klyftor Ă€r nĂ„gra av de anledningar som gjort en allt mer vĂ€xande skara kritiska till allt som rör finansmarknader, banker, och Ă€ven centralbankernas agerande i form av astronomiska likviditets-injektioner.Â
Samtidigt stĂ„r de kommersiella storbankerna i dagslĂ€get för den stora majoriteten av skapandet av nya pengar. I Storbritannien, som ett exempel, Ă€r hela 97 procent av alla pengar i cirkulation rĂ€ntebĂ€rande krediter, som alltsĂ„ skapats av banker vid utlĂ„ning.Â
I ett sĂ„dant system, sĂ„ sĂ€ger det sig sjĂ€lvt att penningmĂ€ngden mĂ„ste öka exponentiellt för att inte hela korthuset ska stagnera och kollapsa under den tyngande rĂ€ntan. Man kan gĂ„ mycket djupare Ă€n sĂ„ hĂ€r i denna diskussion, men det rĂ€cker gott och vĂ€l för en artikel som denna.Â
Det vĂ€sentliga att ta med sig Ă€r att det finns gott om problem med de nuvarande fiat-valutorna samt den infrastruktur som upprĂ€tthĂ„ller dess anvĂ€ndning, och det kĂ€nns naturligt att vi mĂ€nniskor kommer fortsĂ€tta kampen mot ett bĂ€ttre och stabilare alternativ.Â
Vill ni lÀsa mer om hur pengar skapas i den moderna ekonomin kan ni göra det via en artikel hos Englands centralbank, lÀnk till den finns hÀr.
Frihet och ökad demokrati
Sist men inte minst sĂ„ mĂ„ste Ă€ven nĂ€mnas den filosofiska andan som genomsyrar krypto-communityn. Det Ă€r inget snack om att en av anledningarna till kryptovalutornas uppkomst var delvis som en potentiell lösning i frihetens namn; fri frĂ„n statlig kontroll och annat som ansetts vara ett motstĂ„nd mot arbetarklassens frigörelse.Â
SĂ€ga vad man vill om detta, men visst lever kĂ€nslan kvar hos trogna kryptoanhĂ€ngare Ă€n idag. De demokratiska aspekterna av ett decentraliserat nĂ€tverk lockar pĂ„ sĂ„ sĂ€tt mĂ„nga som Ă€r trötta pĂ„ diverse relevanta orĂ€ttvisor.Â
Blockkedje-teknologin bör dessutom rimligtvis kunna adressera problem som har med penningmÀngd och inflation att göra, med tanke pÄ att man kan bestÀmma i förvÀg bÄde maxgrÀns och tillvÀxttakt hos en kryptovaluta. Only time will tell!
Sammanfattning
Sammanfattningsvis sÄ finns en rad orsaker till varför krypto- och blockkedje-teknik bör kunna ta en allt större plats i framtidens samhÀlle:
- Digitaliseringen fortsĂ€tterÂ
- Opartiskt och decentraliserat system utan statligt ingripande
- Har potential att lösa vissa problem med dagens monetÀra system
- Inga banker som tar ut avgifter = lÀgre kostnader
- Mer demokrati Ă„t folket!
Potentiella risker
Det som avskrĂ€ckt mĂ„nga frĂ„n att investera i kryptovalutor har varit den relativt stora volatiliteten som visats upp i marknaden, som till stor del fortfarande Ă€r oreglerad.Â
Det finns fortfarande frĂ„getecken kring sĂ€kerheten hos vissa av de stora online-marknadsplatserna för kryptovalutor, dĂ€r ett flertal har utsatts för bedrĂ€gerier och hackare som lyckats sno Ă„t sig stora summor.Â
Ăven om pris-svĂ€ngningarna kanske inte kommer som en stor överraskning med tanke pĂ„ det tidiga stadiet som marknaden faktiskt Ă€r i, sĂ„ Ă€r sĂ€kerheten en desto mer oroande aspekt.Â
En lösning pÄ detta problem Àr ett mÄste om handeln med kryptovalutor ska kunna fortsÀtta att vÀxa, och Àven om företag ska börja acceptera kryptovalutan som ett seriöst betalningsmedel.
OsÀkerhet
OsĂ€kerheten Ă€r nĂ„got som fĂ„tt staten och andra styrande institut att se pĂ„ kryptomarknaden som en plats dĂ€r cyberkriminalitet kan frodas.Â
Ăven om det i sig inte kommer leda till kryptovalutans förfall, sĂ„ kan staten gott och vĂ€l anvĂ€nda det som argument för att ingripa pĂ„ ett eller annat sĂ€tt, trots att man sjĂ€lva redan Ă€r igĂ„ng med att slipa pĂ„ sin egna digitalvaluta.Â
Hur man isÄfall kommer stÀlla sig gentemot offentliga kryptovalutor Àr svÄrt att sÀga, men staten har vÀl en tendens att föredra centraliserad kontroll över nÄgot annat.
Politiska beslut
Kryptomarknaderna förblir fortsatt i ett vĂ€ldigt tidigt stadie, och mycket kan komma att hĂ€nda framöver. Man bör som investerare dĂ€rför vara pĂ„ tĂ„rna sĂ„ att man inte missar viktiga aspekter som kan komma att pĂ„verka krypto pĂ„ ett negativt sĂ€tt.Â
Med detta sagt syftar jag framförallt pÄ politiska beslut som rör lagar och regler kring kryptovalutor. Denna typen av beslut kan komma att pÄverka marknaden och prisutvecklingen hos de enskilda valutorna avsevÀrt, och dÄ vill man inte vara pÄ fel sida!
Sammanfattning
Vi kan dÀrmed sammanfatta en rad risker som rör kryptovalutor:
- Marknaden Ă€r fortsatt volatilÂ
- Marknadsplatser har tidigare hackats
- Kryptovalutan har en bra bit att gÄ innan det kan ses som ett legitimt betalningsmedel
- FrÄgetecken kring regelverket
- Inte omöjligt att staten ingriper för att âkontrolleraâ marknaden
Sammanfatning av guiden
Det första vi kan sÀga nÀr vi sammanfattar risker och fördelar nÀr det kommer till kryptovalutor och blockkedjeteknikens framtidsutsiker Àr att det finns tydligt en enorm potential.
Det Àr mycket som talar för att dessa tekniker kommer att, pÄ ett eller annat sÀtt, revolutionera samhÀllet. DÀremot sÄ rÀcker det inte att enbart besitta avsevÀrda möjligheter, dessa mÄste samtidigt omvandlas till funktionalitet och integreras pÄ ett sÀtt som leder till ett utbrett anvÀndande hos befolkningen.
Som investerare vill man oftast kÀnna tillit och sÀkerhet, nÄgot som kryptomarknadsplatserna behöver fortsÀtta jobba pÄ, Àven om jag sjÀlv inte kÀnner nÄgon oro till att investera via en etablerad aktör som Kraken, till exempel.
En fin balansgÄng
Det Ă€r en fin balansgĂ„ng med att reglera marknader, och man vill samtidigt inte heller att staten sveper in och krashar festen, sĂ„ att sĂ€ga.Â
För att fortsĂ€tta i det metaforiska spĂ„ret, sĂ„ ökar alltid en bra förfest chanserna till en lyckad kvĂ€ll, och man bör jobba hĂ„rt för att minska kriminaliteten som sker i kryptohandel, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ge staten fĂ€rre anledningar till att sĂ€tta kĂ€ppar i hjulet.Â
För att tekniken ska spridas ytterligare sÄ kÀnns det rimligtvis viktigt att prisstabiliteten och likviditeten fortsÀtter att förbÀttras, dÀrtill Àven den tekniska skalbarheten, och pÄ sÄ sÀtt övertyga fler företag att dras med i denna spÀnnande utveckling.
Fortfarande i ett tidigt stadie
En jĂ€mförelse som ofta görs Ă€r att kryptovalutor och blockkedjan Ă€r i dagslĂ€get vad email var i internets tidiga dagar: Det Ă€r med andra ord fortfarande vĂ€ldigt tidigt i utvecklingsstadiet, och hĂ€r finns enorma summor pengar att tjĂ€na ifall man lyckas pricka rĂ€tt i sin investering.Â
Det finns en skillnad i jÀmförelsen och det Àr att den grundlÀggande infrastrukturen som möjliggör krypto och blockkedjor, det vill sÀga internet, Àr redan cementerat, vilket bör möjliggöra för en desto snabbare utveckling Àn vad det tog internet att explodera.
