Den ultimata guiden för dig som vill

Köpa och investera i kryptovaluta

Vill du köpa och investera i kryptovaluta? I den här guiden går vi igenom grunderna och hjälper dig som vill komma igång redan idag. Du får även lära dig följande:

  • Vad är en kryptovaluta och hur fungerar det?
  • Så här kommer du igång redan idag
  • 11 olika kryptovalutor du kan investera i
  • ...och mycket mer!

Disclaimer: Handel med CFD-certifikat innebär extra hög risk. 75% av de som handlar med CFDs hos eToro förlorar pengar. Var extra försiktig med dessa instrument! Ingenting i artikeln ska läsas som rekommendation. Du är ensam ansvarig över att förvalta dina pengar. Artikeln innehåller samarbetslänkar.

eToro - logotyp
5/5

Bästa nätmäklaren för trading

  • Köp och sälj kryptovalutor
  • +12 miljoner användare
  • Följ andra investerare
Bitcoin-logo
  • Symbol: BTC, XBT, ₿
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
  • Symbol: BCH
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockchain: Arbete / Proof-of-Work
Ethereum-logo
  • Symbol: ETH 
  • Programmeringsspråk: C++, Go
  • Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
  • Symbol: XPR
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockkedja: Konsensus
Litecoin-logo
  • Symbol: LTC, Ł
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
Cardano-logo
  • Symbol: ADA
  • Programmeringsspråk: Haskell
  • Blockkedja: Insats / Proof-of-Stake 
EOS-logo
  • Symbol: EOS
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockkedja: Insats / Proof-of-Stake
neo-logo
  • Symbol: NEO
  • Programmeringsspråk: skrivet i C# med stöd för Java, Go, Python, och Kotlin
  • Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
Monero-logo
  • Symbol: XMR
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
Stellar-logo
  • Symbol: XLM
  • Programmeringsspråk: C, C++
  • Blockkedja: Stellar Consensus Protocol (SCP)
Dash-logo
  • Symbol: DASH
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work

Innehållsförteckning

Vad är en kryptovaluta?

Kryptovaluta är en digital valuta utan kryptografiska metoder används för att garantera transaktioner. Då kryptovalutor inte har en centralt reglerad instans så kan alla transaktioner spåras i efterhand.

Nu är det över 11 år sedan Bitcoin, som är den mest kända kryptovalutan i världen, först såg dagens ljus. Sedan dess har det ploppat upp kryptovalutor lite här och var, och både valutor samt dess underliggande teknik har fått en allt växande uppmärksamhet riktat mot sig. 

I enkla termer kan man säga att en kryptovaluta är en digital tillgång som i stora drag siktar på att förbättra olika tillkortakommanden som anses finnas i det nuvarande banksystemet, vars framtid i skrivande stund (april 2020) knappast ser ljusare ut än vad den gjorde året efter finanskrisen 2007-2008 när Bitcoin först lanserades. 

  • Kryptovalutor är en digital valuta - eller tillgång
  • Bitcoin är den mest kända kryptovalutan i världen
  • Ludvig Öberg blir intervjuad av Alexander Gustafsson i Nordnet Talks

Kryptovalutor är i många perspektiv en revolutionerande innovation som minst sagt ligger i linje med den fortsatt antågande digitaliseringen av det moderna samhället, även om det fortfarande finns diverse frågetecken som bör rätas ut innan det monetära systemet kan på riktigt transformeras. 

Att det dollar-styrda valutasystemet som i dagsläget ligger till grund för världsekonomin kommer att möta sin undergång är det knappast någon tvekan om; det räcker att gå tillbaka i historieböckerna för att inse att så är fallet. 

Frågan är snarare om när det kommer ske, och hur den nya infrastrukturen kommer att se ut. Här finns det mycket som talar för att kryptovalutor och/eller dess underliggande teknik kommer att spela en högst inflytelserik roll.

Kryptovalutor är en digital tillgång

Som digital tillgång bygger kryptovalutor som system på högst avancerad kryptografi och matematiska algoritmer. 

Vanliga termer i dessa sammanhang är ord som asymmetrisk kryptering, nyckelpar, och den viktiga hash-funktionen. 

Detta axplock av kryptografiska termer används framförallt för att säkra och godkänna diverse transaktioner som utförs på nätverket, men används även för att, till exempel, kontrollera inflationstakten hos respektive valuta.

Kryptovalutor är en digital tillgång

Man omvandlar på så vis viktig information till komplexa koder, som vanligtvis representerar kvittot på en genomförd transaktion. 

Förfalskning och så kallad dubbel-spendering, som vanligtvis säkerställs av den bank som agerar tredje part i en transaktion, är på så vis väldigt svårt med kryptovalutor. 

En av de mest omtalade skillnaderna med ett kryptonätverk och det nuvarande bank- och valutasystemet är att ett kryptosystem fungerar enligt decentraliserade principer, och dess funktionalitet är därmed bortom räckvidd för staten och andra myndigheters långa arm.

Blockchain-teknik kombinerat med Peer-to-peer

Den underliggande tekniken bygger i grunden på en distribuerat databas, där så kallade “blockkedjor”, eller blockchains som det heter på engelska, tillsammans arbetar på ett harmoniskt sätt över ett transparant P2P-nätverk (peer-to-peer). 

Även om samtliga transaktioner är transparenta för alla att se, så bibehålls ändå användarnas anonymitet och med ett stort fokus på säkerhet. 

Det framstår på så sätt helt klart som ett mer demokratiskt och rättvist system än det som nu styrs av stater och andra stora finansinstitutioner.

Förbestämd inflationstakt

På ett kryptonätverk så regleras penningmängden på ett mer organiskt sätt av själva systemet. Det kan skilja sig lite från kryptovaluta till kryptovaluta, men vanligt är att det antingen finns en förbestämd inflationstakt, att användare använder sig av “gruvarbete” för att producera ny valuta, eller en kombination av både och. 

Vanligtvis finns det också inskrivet i den underliggande koden att nyproduktionen av den gällande valutan ska gradvis avta i takt med att allt fler mynt produceras. Det förekommer även maxtak på hur mycket valuta som kan “grävas fram”. 

Här hade det alltså blivit svårt för staten att vifta med trollspöt och framkalla stora summor pengar för diverse ändamål, eller för bankerna att genom några knapptryck på datorn febrilt låna ut så mycket dom bara kan och på så sätt öka den cirkulerande penningmängden.

olika möjligheter

Så här kan du köpa kryptovaluta

Här nedanför hjälper jag dig att komma igång med dina investeringar redan idag. Det finns primärt två olika sätt att investera i kryptovalutor, du behöver hitta vilket som passar dig bäst.

Så kan du investera i kryptovalutor

Vill man investera i kryptovalutor så kan man göra det på lite olika sätt. Man kan ta det lite mer avancerade spåret och sätta upp en krypto-plånbok, vilket kräver en del pill med diverse säkerhetsåtgärder. 

Det kan kännas lite krångligt för gemene man och jag har därför valt att inte inkludera detta här. Vill ni ha en bra guide för hur man gör det så kontakta mig, och visas tillräckligt intresse så löser jag det. 

De finns annars två betydligt enklare sätt att investera i kryptovalutor; man kan handla via en certifierad online-marknadsplats, eller följa prisutvecklingen genom certifikat som finns att köpa via din nätmäklare, typ Avanza eller Nordnet. Jag beskriver dessa två tillvägagångssätt nedan:

1. Köp och sälj certifikat genom din nätmäklare

Det absolut snabbaste sättet för dig som redan har ett konto hos någon nätmäklare är att köpa certifikat. Fördelen är att det går fort, du behåller din investering samlad på ett konto tillsammans med dina aktier, och du skattar på så vis enligt ISK-reglerna. 

Nackdelarna är att utbudet är litet; Avanza erbjuder, så vitt jag kan se, endast certifikat som följer Bitcoin och Ethereum, där båda tar en avgift på 2,50%, vilket kan avskräcka en del folk. 

Är du inte så noga vilken kryptovaluta du är investerad i, och kanske känner att du bara vill följa den generella trenden, så kan detta kanske vara ett bra alternativ för dig.

Läs gärna min jämförelse av; Avanza eller Nordnet? om du vill se vad som skiljer dessa aktörer åt.

eToro - logotyp
5/5
  • Köp och sälj kryptovalutor
  • +12 miljoner användare
  • Följ andra investerare

Etoro bästa mäklaren för trading

Själv tycker jag eToro erbjuder en bra och smidig tjänst, med en enkel och väldigt tydlig layout på hemsidan. Det är en relativt ny aktör på mäklarmarknaden som har vuxit rejält senaste år. 

Man erbjuder kommisionsfri-handel inte bara i kryptovalutor, där utbudet är stort och samtliga jag listat ovan finns med, men även i traditionell aktiehandel och andra tillgångsklasser som guld och övriga råvaror. 

Lite kul är också att man kan, lite som på Nordnets Shareville, följa andra investerare och kopiera deras investeringsstrategier och så vidare. Det adderar en kul aspekt till en annars ganska individuell historia så som man annars investerar. 

Har man ordentligt med kapital under förvaltning så kan man tjäna ytterligare pengar genom att bli vad som kallas för en “Popular Investor”, genom att folk följer och kopierar ens portfölj. Mer info om det finns på deras hemsida.

Bra att tänka på

Det ni bör tänka på är att hålla koll på vilka avgifter som gäller för just den investeringen du funderar på att göra. Det varierar en hel del på sidan, så se verkligen till så att du har koll på det. Man har på eToro inga insättnings- eller clearingavgifter, men det kostar en liten slant på $5 för att göra uttag. 

Det tillkommer också en konverteringsavgift eftersom plattformen använder sig utav Amerikanska dollar. Denna konverteringsavgift anges på hemsidan i “pips”, där varje pip är en hundradel: alltså, 10 pip är samma som en konverteringsavgift på 0.10%. Återigen, dessa avgifter kan variera ganska mycket beroende på vad det är du handlar i och vilka valutor som konverteras. 

Du som handlar i aktier vet också att man behöver hålla koll på spreaden, vilket även gäller för eToro såklart. Vet du inte vad en spread är, så kan man enkelt se på det som en slags transaktions-premium, som kan påverkas av likviditeten och prisutvecklingen i den gällande tillgången. 

När det kommer till kryptovalutorna så håller sig spreaden oftast runt 2-3%, men kan också variera så mycket som 0.75-4.5%. Sen finns det också den klassiska övernattningsavgiften som grundar sig i LIBOR-räntan. 

Bli inte avskräckt för att du tycker det radas upp för mycket avgifter här, dessa finns även hos din aktiemäklare, och hos eToro är dom tydligt utskrivna så det går inte att missa. Det är framförallt när du investerar i alternativa tillgångar som avgifterna går upp, men håller du dig till populära instrument så är det mycket billigt att handla på eToro.

Tar du endast långa positioner i enskilda kryptovalutor så försvinner avgifterna helt, och gäller endast vid handel med valutapar, produkter som kortar marknaden, eller instrument med hävstång. Du hittar samtliga avgifter hos eToro här.

För att sammanfatta, så är det dessa avgifter du bör hålla ett extra öga på:

  • Konverteringsavgift
  • Spread
  • Övernattningsavgift

Tar du endast långa positioner i enskilda kryptovalutor så försvinner avgifterna helt, och gäller endast vid handel med valutapar, produkter som kortar marknaden, eller instrument med hävstång.

OBSERVERA

2. Köp och sälj via en certifierad marknadsplats online

Du kan även köpa riktiga kryptovalutor genom cerifierade marknadsplatser (plånböcker). Detta är aningen krångligare och mer trögrörligt än trading-förslaget här ovanför.

Vill du vara aktiv genom att köpa och sälja kryptovalutor så rekommenderar jag att du väljer Etoro.com istället.

Tips på plånböcker:

 

Skatt på kryptovalutor

Trots namnet så klassas tyvärr inte kryptovalutor som legitima valutor av Skatteverket, ännu. Investeringar i krypto kräver därför att man deklarerar varje enskild transaktion. 

Detta gäller alltså INTE om du investerar i certifikat via ditt ISK-konto, utan bara om du köper via en marknadsplats eller använder det som betalningsmedel. 

Skatten är densamma som kapitalvinsten hos ett traditionellt aktiekonto, det vill säga 30%. Du hittar mer info hos Skatteverket.

Räkneexempel på skatten

Skatten man behöver betala räknar man enkelt ut genom att subtrahera sitt initiala inköpspris från sitt slutgiltiga försäljningspris. Gör du här en vinst så beskattas du alltså med 30% på den. 

Det skrivs alltså ut såhär: (försäljningspris – inköpspris) x 0.30 = den skatt du får betala. Förluster är däremot avdragsgilltiga till 70%. Det är allt du behöver tänka på.

Hur fungerar blockchain?

För att bygga vidare på det jag skrev ovan, så arbetar blockkedjor över ett stort nätverk som upprätthålls av sina användare som likvärdigt delar på underhållningsarbetet. 

Detta kallas alltså för ett P2P-nätverk, där varje ansluten dator har en kopia på databasen lagrad, ifall något skulle hända (mer om detta nedan). Tillsammans utgör användare den transparenta databasen som, i sin tur, skapar ett nytt block i kedjan när en transaktion godkänns och genomförs. 

På så sätt växer databasen successivt, där blocken fungerar som informationslagring (till exempel när transaktionen gick igenom) som sedan ansluts till redan etablerade block och förlänger därmed den totala blockkedjan. 

När blocken väl är på plats och anslutna till kedjan, så förblir det mycket svårt att på något sätt ändra eller manipulera den inskrivna datan. Nätverket utför dessutom regelbundna kontroller för att garantera säkerheten, och att databasen förblir enhetlig bland sina användare. 

Det är på detta, mycket förenklade, vis som blockkedjor utgör den underliggande teknik som sedan de flesta kryptovalutor bygger på. Vi tar det en gång till, fast i enklare steg-format:

1. Transaktion genomförs

En transaktion tar plats mellan två parter. Information tas in och registreras, och skrivs sedan på av båda parter med en digital signatur.

2. Transaktion kontrolleras

Transaktionen skickas sedan runt bland datorerna i nätverket som kontrollerar att allt stämmer överens med den gällande transaktionen.

3. Godkända transaktioner bildar block

Om en transaktion godkänns av nätverket, så skapas det sedan ett block, som i sin tur rymmer en unik hash-kod för både det gällande block samt föregående block i kedjan. 

Väldigt enkelt kan man säga att en hash-kod är ett säkrare sätt att förvara vital information. Till exempel så är det riskabelt att lagra lösenord i en databas ifall någon skulle hacka sig in. 

Man kan då istället omvandla dessa till hash-koder, där ens lösenord helt enkelt skrivs ut på ett annat språk som gör det svårare för hackare.

4. Nya block ansluter till kedjan

När väl transaktionen godkänts och ett nytt block är skapat, så ansluter sedan det nya blocket sig till den existerande blockkedjan, där hash-koderna organiserar vilken ordning detta sker i.

Vad är hash-koder?

Det är också dessa hashkoder som utgör en stor del av säkerheten i ett kryptosystem. Koderna genereras genom komplexa matematiska funktioner, och ser ut som en lång rad av siffror och bokstäver som för ögat förblir obegripligt. 

Den skapas däremot utifrån den information som tagits in gällande en transaktion, och kan se ut på följande vis; g3a2331bcee2b61289mn532l04j0t92135461342445kk3dp63a7y63aq12ihjs3

Som sagt, helt obegripligt. Hask-koder följer alltid samma längd och är högst känsliga för förändring. Med andra ord, skulle det ske minsta lilla förändring hos den initiala informationen som har samlats in, så kommer det alltid att skapas en ny och unik hash-kod. 

Tekniken garanterar på så sätt att blockkedjor inte kan manipuleras efter det att den skapats, utan att det finns klara bevis på att så är fallet. Som jag nämnde ovan, så finns det i varje block en hash-kod för både gällande block, samt det redan existerande block som det nya ska ansluta sig till. 

Dessa hash-koder måste i sin tur, som en säkerhetsåtgärd, stämma överens för att blockkedjan ska hållas intakt. Det betyder att om en förändring skulle göras i något av blocken, så får det en kumulativ effekt: 

Eftersom koderna i ett sådant fall inte längre hade stämt överens med de som etablerades i den initiala transaktionen, vilket nätverket ser som ett tydligt tecken på manipulation, så bryts också blockkedjan där detta har skett.

Finns alltid orörda kopior av hash-koderna

Som tur är så finns det alltså en orörd kopia av alla dessa hash-koder lagrat i de databaser som finns att återfå hos samtliga datorer som tillsammans upprätthåller systemet. 

Eftersom systemet konstant scannar alla databaser för att se till så de är i linje med varandra, så hittar systemet också snabbt blockkedjor som inte längre stämmer överens med de kopior som finns lagrade. 

Ett säkerthetskrav när det kommer till hash-koder och block är alltså oföränderlighet, vilket ökar svårighetsgraden markant för de som försöker manipulera eller hacka systemet.

Ingen centraliserad ledare

Samtidigt så uppstår det ett potentiellt dilemma när ett system både saknar en centraliserad reglerare, samt är öppet för allmänheten: Vem ska då se till så att användare är pålitliga nog för att få ansluta sig? 

Ännu mer problematiskt blir det när nätverks-deltagare förblir anonyma, då man omöjligt kan dra slutsatser om pålitlighet utan att ha någon information att gå på så att säga. Man kan på förhand alltså inte veta detta.

Förtroendet förbättras genom blockkedje-teknologin

Blockkedje-teknologin har löst detta förtroendeproblem med hjälp av olika sorters tester som användare måste genomgå för att få vara en del utav systemet, tester som även kallas för konsensusmodeller. 

Det betyder att användare måste helt enkelt bevisa att man är att lita på, eller har för avsikt att positivt bidra till nätverket, innan man kan ansluta. Det är också enbart dessa datorer som får lov att granska och godkänna transaktioner. 

Det finns lite olika sätt för att göra detta, men de vanligaste metoderna sker genom arbete och insats, på engelska kallat Proof-of-Work och Proof-of-Stake, respektive.

Arbete (Proof-of-Work)

Som jag tidigare nämnt så kan användare utföra digitalt gruvarbete. Här är det inte frågan om att hugga sten i någon mörk gruva, utan i kryptovärlden syftar gruvarbete på den process som allt som oftast genererar nyskapade mynt. 

Att “minea”, som man säger på engelska, kräver rejält med kapacitet hos den dator som ska utföra arbetet och är generellt en ganska påkostad historia, vilket gör att det inte ovanligtvis är företag som står för denna biten. 

Datorn utsätts under denna process av komplexa matematiska problem som måste lösas, och när man lyckas så kan man med lite tur belönas med mynt, eller tokens som det ibland heter.

Insats (Proof-of-Stake)

Att bevisa sin trovärdighet kan också göras genom att uppvisa en insats; att man helt enkelt själv är investerad i systemet och på så sätt skulle skjuta sig själv i foten om man fick för sig att göra något fuffens. 

Ju mer gruvarbete man utför, desto större insats bör man rimligtvis också ha. De användare med större insatser tillåts också att utföra mer gruvarbete, vilket då ger incitament till att fortsätta. Man kan såklart också öka sin insats genom att köpa mynt eller tokens.

Dessa metoder är inte de enda som finns i kryptovärlden; olika kryptovalutor kan använda sig utav olika system. Arbete och insats är dock de två vanligaste metoderna för att lösa och säkerställa förtroende bland nätverkets användare.

VILKA KAN JAG VÄLJA MELLAN?

11 olika krypovalutor du kan köpa idag

Här nedanför presenterar vi 11 av de vanligaste kryptovalutorna.

Samtidigt som kryptovärlden har vuxit enormt, så har också antalet kryptovalutor ökat explosionsartat.  Här nedanför har jag listat möjligheten för dig att köpa kryptovaluta i 10 olika valutor.

Det finns sammanlagt sett närmare 3000 olika kryptovalutor, dock så utgör de största 10 valutorna cirka 85% av det totala marknadsvärdet. 

För att ni ska få en snabb överblick och uppfattning om de dominanta kryptovalutorna, så har jag inkluderat en kortare beskrivning av dessa här nedan. 

Här hittar ni även länk till varje enskild kryptovalutas “white paper”, som jag verkligen rekommenderar er att läsa innan ni bestämmer er för att investera i någon kryptovaluta. 

Ett white paper är ett dokument som innehåller väsentlig information om den gällande valutan, inklusive grundarnas filosofi bakom valutan, teknisk information, osv osv.

Köp kryptovaluta i någon av dessa 11 valutorna:

  1. Bitcoin
  2. Bitcoin Cash
  3. Ethereum
  4. Ripple
  5. Litecoin
  6. Cardano
  7. EOS
  8. NEO
  9. Monero
  10. Stellar
  11. Dash
Bitcoin-logo

Bitcoin

  • Symbol: BTC, XBT, ₿
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
  • White paper

Är det någon kryptovaluta de flesta känner till så är det just Bitcoin. Även om Bitcoin faktiskt inte var den första kryptovalutan som uppfanns, så var det definitivt den första kryptovaluta som lyckades fånga tillräckligt stort intresse för att rota sig på marknaden. 

Därför förblir den än så länge den största och mest använda på marknaden. Det överhängande syftet med skapandet av Bitcoin var framförallt att bygga ett system som kunde möjliggöra snabba, säkra, och billiga transaktioner, utan någon vinstdrivande tredjepart. 

Det sistnämnda syftar alltså på bankerna, som idag tar ut avgifter för samtliga digitala transaktioner, vars summa överskrider ett flertal miljarder varje år.

Bitcoin cash

  • Symbol: BCH
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockchain: Arbete / Proof-of-Work
  • White paper

Bitcoin Cash är kort och gott en förgrening av storebror Bitcoin, vars underliggande kod då har ändrats och på så sätt bildat en ny version av originalet. Detta kallas på engelska för en “hard fork”, ifall du skulle stöta på termen i din läsning om kryptovalutor. 

Syftet med denna förgrening ämnade först och främst till att kunna hantera större transaktionsvolymer, även om skillnaden, så vitt jag kan förstå, inte är jättestor. 

Däremot är det fortfarande en av de populäraste kryptovalutorna på marknaden!

Ethereum-logo

Ethereum

  • Symbol: ETH 
  • Programmeringsspråk: C++, Go
  • Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
  • White paper

Som det näst-populäraste varumärket inom krypto, så är Ethereum först och främst en plattform som möjliggör skapandet av smarta kontrakt, som sedan är verksam på blockkedjan som ligger till grund för Ethereums totala ekosystem. 

Här erbjuder man inbyggda programmeringsverktyg på plattformen, där man kodar framförallt i språken Solidity och Vyper, som är inspirerat främst av programmeringsspråken C++, Python och JavaScript. 

Dessa smarta kontrakt körs sedan i något som kallas för Ethereum Virtual Machine, som enkelt förklarat är den decentraliserade miljö där smarta kontrakt och Ethereums blockkedjeteknologi förs samman och arbetar självgående enligt de instruktioner som angivits i koden, till exempel att när specifika villkor uppfylls så sker X. 

Det finns trots detta en kryptovaluta på plattformen som enkelt kallas för Ether, som man får i belöning för utfört gruvarbete, och som används för att, till exempel, betala mindre transaktionsavgifter.

Ripple

  • Symbol: XPR
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockkedja: Konsensus
  • White paper

Precis som hos Ethereum, så är Ripple en decentraliserad P2P-plattform för diverse transaktioner, och inte en kryptovaluta i sig. 

Fokus för Ripple har framförallt varit mot den finansiella marknaden, där bolaget samarbetar med diverse banker och finansiella institutioner kring framtidens betalningssystem. 

Ett flertal banker så som Bank of America Merrill Lynch, Santander, och en stor del av de japanska bankerna har redan integrerat Ripples tjänster i sin verksamhet, och tack vare detta är Ripple i skrivande stund det tredje största varumärket på marknaden. 

På sin plattform tillhandahåller man inte bara transaktioner i kryptovaluta, men även i traditionella valutor, råvaror, och andra typer av nischade enheter, till exempel flygmil. Den interna valutan som används på plattformen har initialerna XRP.

Litecoin-logo

Litecoin

  • Symbol: LTC, Ł
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
  • White paper saknas

Den valuta och plattform som erbjuds av Litecoin är mer eller mindre en kopia av det decentraliserade peer-to-peer nätverket som erbjuds av Bitcoin. 

De stora skillnaderna är framförallt att Litecoin har en större mängd mynt som cirkulerar, samt att man har förbättrat tiden det tar att generera nya block. Summa summarum betyder det att Litecoin är tänkt att vara ett snabbare och effektivare alternativ gentemot storebror Bitcoin. 

Man har genom intressant teknologi såsom “Lightning Network”, som man var först att anamma bland sina konkurrenter, kunnat genomföra transaktioner från Europa till USA på mindre än en sekund.

Cardano-logo

Cardano

  • Symbol: ADA
  • Programmeringsspråk: Haskell
  • Blockkedja: Insats / Proof-of-Stake 
  • White paper saknas

Cardano som plattform, och dess valuta Ada, är, så som jag uppfattat det, ganska snarlik den som erbjuds av Ethereum, då dess skapare också var med och grundade Ethereum. Cardanos marknadsvärde har vuxit explosionsartat och är nu bland de större i branschen. 

Bakom plattformen står ett team med stark anknytning till vetenskap och forskning, både i sin strategi och filosofi. Målet har varit att bättre hantera de problem som erfarits hos större konkurrenter som Bitcoin och Ethereum, och då syftar jag på aspekter om skalbarhet, hållbarhet, och intern system-kommunikation. 

Man använder sig av ett, i branschen, ganska unikt programmeringsspråk i Haskell, som jag uppfattat som något “snällare” på så sätt att det tillåter mer svängrum och flexibilitet i sin kodning.

EOS-logo

EOS

  • Symbol: EOS
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockkedja: Insats / Proof-of-Stake
  • White paper

Plattformen man erbjuder hos EOS är mycket likt den decentraliserade versionen man finner hos Ethereum, där appar och smarta kontrakt byggs uppe på plattformen. 

Enligt de källor jag tagit del utav så ska EOS möjliggöra för större kapacitet än konkurrenten Ethereum, samtidigt som man i linje med Cardano använder sig utav proof-of-stake istället för proof-of-work som nätverksprotokoll, vilket också skall ha gjort nätverket snabbare i jämförelse med Ethereum. 

Ytterligare jämförelse och djupdykning är att rekommendera innan man köper på sig.

neo-logo

NEO

  • Symbol: NEO
  • Programmeringsspråk: skrivet i C# med stöd för Java, Go, Python, och Kotlin
  • Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
  • White paper

Ännu en decentraliserad plattform som följer i Ethereums fotspår är NEO, som också är uppbyggt av ett nätverk av smarta kontrakt med app-utveckling i fokus. Man har lagt stort fokus på transaktions-kapacitet, där man stödjer upp till 10,000 olika transaktioner per sekund. 

En spännande aspekt av NEO är det demokratiska inslaget av rösträtt: användare kan alltså vara med och rösta på beslut och förslag som har med plattformens styrning och utvecklande att göra, där ens röst väger tyngre desto fler tokens man sitter på. 

Här har man även en bestämd inflationstakt. Sist vill jag också nämna att bolaget bakom NEO är från Kina, och frågan om det är en positivt eller negativ faktor lämnar jag åt er att bestämma.

Monero-logo

Monero

  • Symbol: XMR
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
  • White paper

Hos Monero är säkerhet och anonymitet A och O. Dess unika inslag hittar man i den digitala signatur man tillämpar på plattformen, där man använder sig av en metod som kallas för ring-signatur. 

En sådan signatur gör en transaktion totalt anonym; du kan alltså inte se varken belopp, vem transaktionen är ämnad för, vem som skickade den, eller vem som godkände den. Till skillnad från till exempel Bitcoin, där alla transaktioner förblir transparenta. 

Så som jag uppfattat det, så ska Monero också vara en nybörjarvänlig plattform för dom som vill testa på att utföra gruvarbete, då man här, till skillnad från många andra kryptovalutor som kräver stor datorkraft och infrastruktur, är betydligt mer tillmötesgående gentemot stationära persondatorer.

Stellar-logo

Stellar/Stellar Lumens

  • Symbol: XLM
  • Programmeringsspråk: C, C++
  • Blockkedja: Stellar Consensus Protocol (SCP)
  • White paper

Det första som slår en med Stellar är att det är ett icke-vinstdrivande bolag bakom projektet. Stellar är en förgrening och på så vis en ny version av Ripple, även här med stort fokus för internationella transaktioner i finansmarknader. 

Stort fokus har lagts på snabbhet, då man kan tillhandahålla hela 1000 genomförda transaktioner i sekunden. Hos Stellar kan man inte utföra något gruvarbete överhuvudtaget, utan man har istället en fast inflationstakt på 1 procent, men också ett eget konsensus protokoll när det kommer till godkännandet av transaktioner, som är värt att sätta sig in i ifall projektet intresserar en. 

Precis som med andra jämbördiga kryptovalutor och plattformar såsom Bitcoin och Bitcoin Cash, eller Ethereum och EOS, så bör man även titta extra noga på både skillnaderna och likheterna mellan Ripple och Stellar innan man tar något investeringsbeslut.

Dash-logo

DASH

  • Symbol: DASH
  • Programmeringsspråk: C++
  • Blockkedja: Arbete / Proof-of-Work
  • White paper

Precis som med många andra kryptovalutor, så är Dash en kryptovaluta som inte bara byggts på inspiration av Bitcoin, men som också har som mål att förändra originalet till det bättre, framförallt genom ökad snabbhet och effektivitet. 

Likt plattformen Monero, så erbjuder Dash helt anonyma transaktioner. Hos Dash jobbar det man kallar för “masternodes” ovanför systemets gruvarbetare, där man förenklat beskrivet kan säga att masternodes avlastar arbetet som sker över nätverket, och ökar på så sätt hastigheten. 

För att få titeln masternode så måste användare inte bara besitta minst 1000 mynt, men även möta specifika krav när det kommer till datorkapacitet.

Varför ska man investera i kryptovalutor?

Att investera i kryptovalutor kan vid första anblick verka förvirrande. Vilken av alla tusentals kryptovalutor ska man egentligen välja? Samma grundprincip som har hjälpt investerare att identifiera sunda och vinstgenererande bolag gäller även här: gör din research innan du tar några beslut. 

Jag har tidigare i artikeln nämnt termen “white paper”, som även finns länkat till för de kryptovalutor jag introducerade er till ovan. Detta är en utmärkt utgångspunkt för dig som vill investera i krypto. 

Att sätta sig in i grundarnas filosofiska tankebana, vilka funktioner och marknader man riktar sig in på, och hur den underliggande teknologin fungerar, är några av de väsentliga aspekter man bör ta hänsyn till innan man bestämmer sig för att investera sina pengar i någon av de många kryptovalutorna som finns. 

Man bör nog akta sig för att ryckas med i de periodvisa hyper och bubblor som ibland byggs upp, utan istället se till att ens investering i gjord med tanke och noggrannhet.

Det som talar för kryptovalutor

Som jag lite enkelt förklarade i den tidigare sektionen om blockkedjans funktioner, så är dess problemlösning kring etableringen av förtroende bland oberoende och otillförlitliga parter en av de stora framstegen som teknologin möjliggjort. 

För den intresserade kallas detta problem för det Bysantiska generalsproblemet. Har du missat hur denna lösning ser ut, så finns en enkel beskrivning att tillgå under rubriken “Hur fungerar blockchain?” längre upp i artikeln. En annan aspekt av teknologin är möjligheten för avsevärt lägre transaktionskostnader. 

Bankerna tar idag ut signifikanta summor i form av transaktionsavgifter och annat dylikt. Ett krypto-nätverk utan tredje part hade alltså kunnat eliminera dessa kostnader i stort sett helt och hållet.

Människor vänjer sig mer och mer vid digitaliseringen

Samtidigt så blir människor allt mer anpassade för en digital revolution även i den monetära världen. Inte bara det att samhället har blivit till en allt större grad kontantfritt, mer och mer interaktion tar generellt idag plats på ett digitalt sätt, och vi vänjer oss på så vis successivt att använda denna typen av teknologi. Detta är mycket tack vare den stora tillväxt som teknikbolagen har erfarit under senare år. Alla de funktioner som går att digitalisera är antingen på väg dit eller redan där. Att valutasystemet skulle möta ett liknande öde känns därför inte helt orimligt, utan snarare logiskt. Kryptovalutor och blockkedje-teknik bör på så sätt kunna dra nytta av den vidsträckta digitaliseringen.

Dags för förnyelse

Det nuvarande valuta- och monetära systemet ger tämligen inte heller samhället mindre anledningar att se sig om för ett bättre alternativ: Uppblåsta tillgångsbubblor, kriser, och vetenskapligt etablerade korrelationer till ökade klyftor är några av de anledningar som gjort en allt mer växande skara kritiska till allt som rör finansmarknader, banker, och även centralbankernas agerande i form av astronomiska likviditets-injektioner. 

Samtidigt står de kommersiella storbankerna i dagsläget för den stora majoriteten av skapandet av nya pengar. I Storbritannien, som ett exempel, är hela 97 procent av alla pengar i cirkulation räntebärande krediter, som alltså skapats av banker vid utlåning. 

I ett sådant system, så säger det sig självt att penningmängden måste öka exponentiellt för att inte hela korthuset ska stagnera och kollapsa under den tyngande räntan. Man kan gå mycket djupare än så här i denna diskussion, men det räcker gott och väl för en artikel som denna. 

Det väsentliga att ta med sig är att det finns gott om problem med de nuvarande fiat-valutorna samt den infrastruktur som upprätthåller dess användning, och det känns naturligt att vi människor kommer fortsätta kampen mot ett bättre och stabilare alternativ. 

Vill ni läsa mer om hur pengar skapas i den moderna ekonomin kan ni göra det via en artikel hos Englands centralbank, länk till den finns här.

Frihet och ökad demokrati

Sist men inte minst så måste även nämnas den filosofiska andan som genomsyrar krypto-communityn. Det är inget snack om att en av anledningarna till kryptovalutornas uppkomst var delvis som en potentiell lösning i frihetens namn; fri från statlig kontroll och annat som ansetts vara ett motstånd mot arbetarklassens frigörelse. 

Säga vad man vill om detta, men visst lever känslan kvar hos trogna kryptoanhängare än idag. De demokratiska aspekterna av ett decentraliserat nätverk lockar på så sätt många som är trötta på diverse relevanta orättvisor. 

Blockkedje-teknologin bör dessutom rimligtvis kunna adressera problem som har med penningmängd och inflation att göra, med tanke på att man kan bestämma i förväg både maxgräns och tillväxttakt hos en kryptovaluta. Only time will tell!

Sammanfattning

Sammanfattningsvis så finns en rad orsaker till varför krypto- och blockkedje-teknik bör kunna ta en allt större plats i framtidens samhälle:

  • Digitaliseringen fortsätter 
  • Opartiskt och decentraliserat system utan statligt ingripande
  • Har potential att lösa vissa problem med dagens monetära system
  • Inga banker som tar ut avgifter = lägre kostnader
  • Mer demokrati åt folket!

Potentiella risker

Det som avskräckt många från att investera i kryptovalutor har varit den relativt stora volatiliteten som visats upp i marknaden, som till stor del fortfarande är oreglerad. 

Det finns fortfarande frågetecken kring säkerheten hos vissa av de stora online-marknadsplatserna för kryptovalutor, där ett flertal har utsatts för bedrägerier och hackare som lyckats sno åt sig stora summor. 

Även om pris-svängningarna kanske inte kommer som en stor överraskning med tanke på det tidiga stadiet som marknaden faktiskt är i, så är säkerheten en desto mer oroande aspekt. 

En lösning på detta problem är ett måste om handeln med kryptovalutor ska kunna fortsätta att växa, och även om företag ska börja acceptera kryptovalutan som ett seriöst betalningsmedel.

Osäkerhet

Osäkerheten är något som fått staten och andra styrande institut att se på kryptomarknaden som en plats där cyberkriminalitet kan frodas. 

Även om det i sig inte kommer leda till kryptovalutans förfall, så kan staten gott och väl använda det som argument för att ingripa på ett eller annat sätt, trots att man själva redan är igång med att slipa på sin egna digitalvaluta. 

Hur man isåfall kommer ställa sig gentemot offentliga kryptovalutor är svårt att säga, men staten har väl en tendens att föredra centraliserad kontroll över något annat.

Politiska beslut

Kryptomarknaderna förblir fortsatt i ett väldigt tidigt stadie, och mycket kan komma att hända framöver. Man bör som investerare därför vara på tårna så att man inte missar viktiga aspekter som kan komma att påverka krypto på ett negativt sätt. 

Med detta sagt syftar jag framförallt på politiska beslut som rör lagar och regler kring kryptovalutor. Denna typen av beslut kan komma att påverka marknaden och prisutvecklingen hos de enskilda valutorna avsevärt, och då vill man inte vara på fel sida!

Sammanfattning

Vi kan därmed sammanfatta en rad risker som rör kryptovalutor:

  • Marknaden är fortsatt volatil 
  • Marknadsplatser har tidigare hackats
  • Kryptovalutan har en bra bit att gå innan det kan ses som ett legitimt betalningsmedel
  • Frågetecken kring regelverket
  • Inte omöjligt att staten ingriper för att “kontrollera” marknaden

Sammanfatning av guiden

Det första vi kan säga när vi sammanfattar risker och fördelar när det kommer till kryptovalutor och blockkedjeteknikens framtidsutsiker är att det finns tydligt en enorm potential. 

Det är mycket som talar för att dessa tekniker kommer att, på ett eller annat sätt, revolutionera samhället. Däremot så räcker det inte att enbart besitta avsevärda möjligheter, dessa måste samtidigt omvandlas till funktionalitet och integreras på ett sätt som leder till ett utbrett användande hos befolkningen. 

Som investerare vill man oftast känna tillit och säkerhet, något som kryptomarknadsplatserna behöver fortsätta jobba på, även om jag själv inte känner någon oro till att investera via en etablerad aktör som eToro, till exempel.

En fin balansgång

Det är en fin balansgång med att reglera marknader, och man vill samtidigt inte heller att staten sveper in och krashar festen, så att säga. 

För att fortsätta i det metaforiska spåret, så ökar alltid en bra förfest chanserna till en lyckad kväll, och man bör jobba hårt för att minska kriminaliteten som sker i kryptohandel, och på så sätt ge staten färre anledningar till att sätta käppar i hjulet. 

För att tekniken ska spridas ytterligare så känns det rimligtvis viktigt att prisstabiliteten och likviditeten fortsätter att förbättras, därtill även den tekniska skalbarheten, och på så sätt övertyga fler företag att dras med i denna spännande utveckling.

Fortfarande i ett tidigt stadie

En jämförelse som ofta görs är att kryptovalutor och blockkedjan är i dagsläget vad email var i internets tidiga dagar: Det är med andra ord fortfarande väldigt tidigt i utvecklingsstadiet, och här finns enorma summor pengar att tjäna ifall man lyckas pricka rätt i sin investering. 

Det finns en skillnad i jämförelsen och det är att den grundläggande infrastrukturen som möjliggör krypto och blockkedjor, det vill säga internet, är redan cementerat, vilket bör möjliggöra för en desto snabbare utveckling än vad det tog internet att explodera.