Visste du att det bara tar 10 minuter för dig att börja pensionsspara redan idag?
Det går ungefär lika snabbt för dig att förbättra ditt nuvarande pensionssparande om du redan har ett idag. Det absolut viktigaste är att komma igång så tidigt som möjligt så du har komponenterna tid och avkastning på din sida.
Räkneexempel:
Du är 25 år och ska privat pensionsspara fram tills att du är 65 år gammal. Om du börjar månadsspara 1000kr idag och teoretiskt sett får 7% genomsnittlig årsavkastning från börsen så kan du pensionera dig med ca 2.500.000 kr extra på kontot!
Första steget:
Ett enkelt första steg som kan ge dig över 100.000 kr extra vid pensionen är att flytta dina fribrev och samla dina tjänstepensioner. Få en analys kostnadsfritt från Svenska Fribrevsbolaget genom att fylla i formuläret här nedanför:
Tjänsten från Svenska Fribrevsbolaget är 100% kostnadsfri och ger dig en analys över om du bör flytta dina fribrev. Det här är ett annonssamarbete Svenska Fribrevsbolaget.
Pensionen kan tyckas ligga väldigt långt fram i tiden, men hur gammal du än är så är det faktiskt dags att börja förbereda sig. Som pensionär vill de flesta ha ett gott liv där de slipper att vända och vrida på varje krona.
Genom att börja pensionsspara i tid kan du uppnå just detta. Se det som att du avstår en liten, liten del av din nuvarande inkomst för att skapa en god ekonomisk framtid för dig själv. En mycket god investering helt enkelt!
Här kommer ett kort klipp på cirka 8 minuter där Nordnet (tillsammans med RikaTillsammans) ger 3 bra tips för pensionssparande.
Varför bör man pensionsspara?
Den svenska pensionssystemet garanterar att du får en pension. Men för många innebär det att du får ungefär hälften av den inkomst du hade när du jobbade. Därför är det viktigt att komplettera din pension med ett eget pensionssparande.
Är du riktigt duktig kan du faktiskt slippa att få mindre pengar på ålderns höst. Ett eget pensionssparande skapar en extra trygghet. Statens pensionssystem kan förändras över tid, men ditt eget pensionssparande kan ingen, någonsin ta ifrån dig.
Ett eget pensionssparande kan också skapa möjligheter att sluta jobba några år tidigare än den ordinarie pensionsåldern, vilket är en dröm för många.
Ett privat pensionssparande är mycket vitkigt och jag rekommenderar Avanza bank för långsiktigt sparande och investeringar. Jag använder själv Avanza och är mycket nöjd kund sedan många år tillbaka.
Ju tidigare du börjar desto mindre behöver du spara per månad
Jag brukar rekommendera att man börjar pensionsspara när man får sitt första jobb. Då har du i regel 40-50 år på dig att få ihop ett rejält pensionskapital. Fördelen med att börja tidigt är att du inte behöver avsätta så mycket pengar varje månad.
De pengar du sparar när du är ung får ju väldigt lång tid på sig att växa. Som vanligt med sparande så är det viktigt att du automatiserar det. Gör en stående överföring som dras varje månad direkt när du har fått lön – så kommer du aldrig att sakna de pengarna.
- Pensionsspara tidigt så du kan säkra upp din pension
- Pensionsspara automatiskt med en fondrobot
- Hur mycket du bör spara varje månad
Börja pensionsspara i fonder idag
Om du inte redan pensionssparar så har jag ett gott råd till dig – börja på en gång. Det är inte krångligt eller svårt – tvärtom faktiskt. Framför allt så kommer det att ge dig ett bättre liv i framtiden. Fonder ger dig exponering mot aktiemarknaden och eftersom du sparar på väldigt lång sikt så är det mycket positivt.
Välj en sparbank specialiserade på pension och sparande
När du ska pensionsspara så är det bra att välja en bank som är specialiserad på sparande och pension. I mitt tycke så bör du först och främst titta närmare på Avanza. De har ett bra helhetserbjudande, serviceinriktad kundtjänst och en finurlig portföljgenerator som är riktigt användbar!
Välj hur mycket du vill spara per månad
Fundera på hur mycket du kan avstå varje månad. Om du är ung så räcker det med några enstaka hundralappar, men ju äldre du är desto mer behöver du spara.
Har du av någon anledning fått lite extra pengar, kanske vid en bostadsförsäljning, arv eller liknande, så kan det också vara bra att komplettera med en engångsinsättning.
Då får du lite “turbo” i portföljen och möjlighet att sätta lite extra guldkant på din framtida tillvaro som pensionär.
Välj ett konto
Välj vilket typ av konto du vill spara på. Om du känner dig osäker så rekommenderar jag att du väljer ett investeringssparkonto, som är det vanligaste valet. Men det finns fler alternativ, och vi går igenom samtliga i nästa sektion.
Använd Avanzas portföljgenerator för att bygga en stabil och långsiktig fondportfölj
Avanza har en så kallad portföljgenerator som kan hjälpa dig att komma igång, och att välja fonder. Portföljgeneratorn låter dig svara på några enkla frågor kring vilken risk du vill ta, hur lång sikt du sparar på och om du vill månadsspara eller sätta in ett engångsbelopp.
När du svarat på frågorna får du ett färdigt portföljförslag, och med bara några klick så är du igång. Svårare än så här behöver det faktiskt inte vara.
Vilket konto ska man använda?
ISK kan tyckas vara det givna valet, men det finns som sagt ytterligare alternativ som kan vara bra att känna till. Här nedanför går jag igeom de olika kontotyperna. I tabellen här ovanför kan du även se fördelar och nackdelar. Vill du gå in ännu djupare och jämföra kontotyperna så rekommenderar jag min jämförelse av ISK eller KF?
Investeringssparkonto
Investeringssparkonto har många fördelar är. Kontot är avgiftsfritt, det är låg skatt, du behöver inte deklarera dina försäljningar och du kan vara igång på en minut. Det är också ISK som de flesta väljer för sitt pensionssparande.
Om du redan har ett ISK för ditt ordinarie sparande så rekommenderar jag att du öppnar ett till. Det är bra att hålla pensionssparandet separerat från dina andra tillgångar tycker jag.
Kapitalförsäkring
Du kan också välja en kapitalförsäkring, vilket skattemässigt fungerar på samma sätt som ett ISK. Den stora skillnaden är att en kapitalförsäkring är just en försäkringsprodukt. Som kund kommer du inte att märka någon större skillnad, men rent juridiskt så är det Avanza pension som äger dina värdepapper.
Om du planerar att ha utländska aktier i ditt pensionssparande så är detta faktiskt en fördel. Då slipper du själv att begära tillbaka utländsk källskatt vid utdelningar – det får Avanza fixa åt dig! Var uppmärksam på att vissa banker kan ta ut en avgift för kapitalförsäkringar (dock inte Avanza).
Aktie- och fondkonto
En sak som kan vara värd att fundera på när du börjar pensionsspara tidigt är att spara på en vanlig aktie- och fonddepå. Där finns nämligen ingen årlig skatt. Däremot kommer du att få betala 30 procent skatt på värdeökningen den dagen du säljer dina fonder.
Dessutom, om du gör omplaceringar, så kommer du bli tvungen att redovisa dina försäljningar på en K4-blankett i deklarationen. På riktigt lång sikt så kan detta faktiskt vara ett alternativ, även om det blir lite mer besvärligt längs vägen.
Pensionsspara automatiskt genom en fondrobot
På senare år har något som kallas för Fondrobotar börjat dyka upp på marknaden. Du känner kanske igen namn som Lysa, Fundler eller Opti. De är gjorda för att det ska bli så enkelt som möjligt för dig att investera.
Det enda du behöver göra är att bestämma hur stor risk du vill ta. För att underlätta för dig att bestämma det så har alla fondrobotar ett slags frågeformulär som du får fylla i. Sedan räknar de ut en lämplig fördelning mellan aktier och räntor som de tycker är lämplig för dig.
Är du helt ointresserad av sparande, så är detta det bästa alternativet för dig. Du gör en överföring till fondroboten en gång i månaden, sen sköter sig pensionssparandet helt automatiskt.
Jag gillar Lysas fondrobot
Den starkast lysande stjärnan bland fondrobotarna heter Lysa. De har låg avgift och placerar dina pengar med en närmast otrolig riskspridning. Pengarna du investerar hos Lysa placeras nämligen i tusentals företag runt om i hela världen.
Lysa har även tillgång till fonder som du inte kan köpa själv som privatperson. Eftersom de har mycket kapital så har de även kunnat förhandla till sig riktigt låga avgifter. Vill du testa en fondrobot så rekommenderar jag Lysa med varm hand.
Jag har även testat att investera 10.000 kr genom deras robotrådgivning.
Hur mycket ska man pensionsspara?
Det finns olika faktorer som påverkar hur mycket du bör spara. Hur stor inkomst har du? Och kanske framför allt – hur lång tid har du kvar till pensionen. Kolla in nedanstående youtubeklipp så får du lite mer kött på benen.
Riktmärke på minst 3-5% av din bruttolön
Ett liten minnesregel är att det är bra att sätta av åtminstone 3-5 procent av din bruttolön. Har du en lön på 30 000 kr per månad före skatt så bör du alltså avsätta någonstans mellan 900 kr och 1500 kr i månaden. Se detta som en tumregel. Det är viktigt att du själv gör en bedömning av hur mycket som kan var rimligt för dig att spara varje månad.
Börja så tidigt som möjligt
Ju tidigare du börjar pensionsspara, desto större möjlighet har du att få ihop ett stort kapital. Det kan låta självklart, men tiden är en av de allra viktigaste faktorerna i allt sparande.
På lång sikt har börsen alltid gått upp – just därför är det självklart att placera en stor del av sina pensionspengar i aktier eller aktiefonder. Om du är förälder så tycker jag att du ska prata med dina barn om pensionssparande någon gång i gymnasieåldern.
Det är ofta då man tjänar sina första pengar, kanske genom sommarjobb eller liknande. Om man redan i ung ålder förstår kraften i långsiktigt sparande så har man kommit väldigt långt och faktiskt tagit sitt första steg mot en trygg ålderdom med god ekonomi.
Avkastning, tid och låga avgifter är nyckeln till framgång
När du sparar på riktigt lång sikt, som du gör när du pensionssparar, är det viktigt att ha koll på fondernas avgifter. Höga avgifter kommer att äta upp en stor del av din avkastning och därför tycker jag du bör välja indexfonder när du sparar till pensionen.
Det är fonder som är mer eller mindre automatiserade, vilket gör att de kan vara väldigt billiga. Svenska indexfonder kan till och med vara helt gratis, som exempelvis Avanza Zero.
En global indexfond (som du absolut ska ha i din pensionsportfölj) kan du få till en avgift på ca 0,3 procent per år. Vill du ha en tillväxtmarknadsfond får du räkna med en något högre avgift, men samtidigt är möjligheten till avkastning högre (och därmed också risken).
Den allra viktigaste faktorn är tiden. Pengar som du sätter in när du är 18 år har 50-60 år på sig att växa, vilket skapar möjligheter till fantastisk avkastning. Du kanske har hört talas om ränta-på-ränta-effekten? Om inte så föreslår jag att du tittar närmare på den.
Den har ibland kallats för världens åttonde underverk och över tid är den otroligt kraftfull. I slutet av ditt pensionssparande är det den som står för nästan hela avkastningen.
FAQ - Vanliga frågor om att pensionsspara
Många upplever att pensionssparande är svårt och jag brukar få ganska mycket frågor kring detta. Många har tyvärr skjutit sitt pensionssparande på framtiden, ofta just på grund av de tycker att det verkar krångligt.
Men pensionen är verkligen värd att engagera sig i, eftersom det påverkar ditt liv väldigt mycket. Och egentligen är det inte speciellt krångligt – men otroligt viktigt. Nedan resonerar jag lite kring de vanligaste frågorna som dyker upp när det handlar om pensionssparande.
Hur mycket ska man pensionsspara?
När ska jag börja pensionsspara?
Kan jag välja att pensionsspara i aktier?
Vilka fonder ska jag spara i?
Det finns tusentals olika fonder att välja mellan, och jag förstår att det ibland kan vara svårt att bestämma vilka man ska spara i. Nedan kommer några generella tips som passar extra bra när det gäller pensionssparande. Tänk också på att om du väljer en fondrobot så ser de automatiskt till att du får bra fonder.
Välj indexfonder med låga avgifter
Som vi nämnde tidigare så är indexfonder med låga avgifter det du bör välja i första hand. Välj till exempel en global indexfond, en svensk indexfond och kanske en europeisk. Jag tycker också att det är klokt att komplettera med någon tillväxtmarknadsfond.
Titta vilka som finns hos din nätmäklare och jämför sedan deras avgifter. De flesta indexfonder följer samma index (de är alltså konstruerade på samma sätt, så du kan förvänta dig snarlik avkastning), så du kan helt enkelt låta avgiften bestämma ditt val.
Välj 3-5 olika fonder med olika inriktningar
Du bör inte placera alla dina pengar i samma fond, utan som vanligt är det viktigt att diversifiera sitt sparande. Den största delen bör du placera i en global, billig indexfond. Jag tycker också att du bör placera en betydande del i en svensk indexfond.
Många vill också ha en USA-fond, men tänk på att nästan hälften av innehaven i en globalfond brukar bestå av amerikanska bolag. Om du då också köper en USA-fond så är risken att du får större exponering mot den marknaden än du kanske egentligen vill.
Sammanfattningsvis så bör du välja 3-5 olika fonder med lite olika inriktning. Krydda gärna med en liten andel teknikfond eller tillväxtmarknad. Det går också att argumentera för att spara en del av ditt pensionssparande i en räntefond.
Inte så mycket på grund av avkastningen, utan för att ha “torrt krut” att stoppa in i aktiefonderna om det skulle bli en större nedgång på aktiemarknaden. Som vi alla vet så kommer dessa tillfällen med jämna (eller kanske snarare ojämna) mellanrum. Ingen vet när de kommer, men det är bra att vara förberedd.
Eller välj en fondrobot som gör allt jobb åt dig
Vill du inte välja fonder, så finns det fondrobotar som mer än gärna gör jobbet åt dig. Min solklara favorit bland fondrobotarna är som sagt Lysa. Deras tjänst är mycket enkel. Du skapar ett konto, svarar på några frågor, sätter upp ett månadssparande – och sen rullar det bara på av sig själv.
Ombalanseringar av portföljen sker helt automatiskt, så om du inte vill så behöver du inte engagera dig alls i ditt pensionssparande. När du loggar in på Lysa kan du enkelt se hur din pensionsportfölj har utvecklats. Skulle du vilja förändra din riskprofil kan du själv gå in och justera andelen räntor i portföljen efter hand.
Så fungerar pensionssystemet
Sverige har ett pensionssystem som är uppbyggd av tre olika delar. Dels en allmän pension som du får från staten. Dels en tjänstepension som din arbetsgivare betalar in. Och sist, men absolut inte minst, ditt eget pensionssparande.
Innan vi tittar närmare på delarna i pensionssystemet så vill jag tipsa om tjänsten minpension.se. Där kan du på ett enkelt och överskådligt sätt sammanställa alla olika delar av din pension och göra kalkyler på hur mycket du kommer att få i pension när det är dags att sluta arbeta.
Du kan se vilken skillnad det gör om du väljer att gå i pension när du är 60 år, 65 år, 70 år, o.s.v. Att jobba något år extra gör väldigt stor skillnad på din pension, så vill du slippa det så är ett eget pensionssparande verkligen en förutsättning.
Allmän pension från staten
Den allmänna pensionen är uppdelad i två delar. Den största delen förvaltar staten åt dig och den kan du inte påverka själv. Den andra delen kallas för premiepension och där har möjlighet att själv välja hur dina pengar placeras.
Inkomstpension
Det här är den stora delen av pensionen för de allra flesta. Detta är basen i den så kallade pensionspyramiden som du säkert har sett eller hört talas om. Varje år i december sätter staten in nya pengar till dig. Ju högre lön du har, desto mer pengar får du av staten. Om du tjänar 41750 kr/månad (2020) så får du maxbeloppet.
Premiepension
En liten del av din allmänna pension får du förvalta själv. Det är den som kallas för premiepensionen. Om du inte väljer fonder själv så kommer din premiepension att placeras i 7:e AP-fonden (AP7 Såfa).
Detta är absolut ingen dålig fond och många kunniga och väl insatta personer har aktivt valt den här fonden framför att själv välja fonder. Den hör nämligen till de fonder i PPM-systemet som har presterat allra bästa.
Vill du själv välja fonder så loggar du in på Pensionsmyndigheten med ditt bank-ID och väljer bland det stora utbudet på deras fondtorg. Här brukar jag rekommendera att du vågar ta lite risk. Premiepensionen är en liten del av din totala pension och dessutom har du ganska kraftigt rabatterade fondavgifter.
Tjänstepension från jobbet
Här vill jag börja med att höja ett varningens finger! Kontrollera att du har tjänstepension – annars riskerar du att få en väsentligt lägre pension.
Om du har kollektivavtal på din arbetsplats så har du tjänstepension, men om inget kollektivavtal finns måste du själv se till att din arbetsgivare betalar in till tjänstepensionen.
Detta är så viktigt att jag till och med tycker att du bör byta jobb om du inte har tjänstepension, alternativ bli kompenserad med en rejält högre lön. Jag vill också påminna dig som är egenföretagare, att tjänstepensionsinbetalningar inte är något som sker med automatik.
Du måste själv se till att sätta undan pengar – och lockas absolut inte att spara in på detta – för den enda du lurar då är dig själv.
Eget pensionssparande (även kallat privat pensionssparande)
Den sista delen är egentligen inte en del av pensionssystemet, utan bygger på helt på ditt eget ansvar. Har du inget eget pensionssparande så kommer du att tvingas klara dig på bara en bråkdel av de pengar du vant dig vid under ditt arbetsliv.
De finns de som hävdar att pensionssystemet som vi har idag inte kommer kunna försörja oss när vi blir gamla. Systemet bygger på att vi som jobbar idag försörjer dagens pensionärer, och det är framtidens arbetare som ska se till att det finns pengar till vår pension en gång. Oavsett vilken tillit man har till systemet, så bör man se till att ha ett eget pensionssparande.
Pensionen är i grund och botten en politisk fråga och det finns inga garantier mot att dåliga tider kan leda till att även pensionssystemet förändras till det sämre. Jag hoppas att den här artikeln har inspirerat dig till att komma igång med ett privat pensionssparande. Visst, det kan kännas tråkigt och avlägset, men det kommer att hjälpa dig till ett bättre liv i framtiden.
Om du har pensionssparat sedan tidigare så vill jag uppmana dig att kontrollera om du har ett så kallat IPS-konto. Om du har det så bör du omedelbart sluta att sätta in pengar på det. Tidigare var insättningar till IPS avdragsgilla i din deklaration, men sedan något år tillbaka är den förmånen borttagen. Sätter du in skattade pengar på ditt IPS idag så får du betala skatt på dem en gång till när du tar ut dem.
Att spara till sin pension är en av de viktigaste investeringarna du kan göra i dig själv. Alla vill ha ett rikt liv som gammal och då är det viktig att du ser till att din privatekonomi inte sätter käppar i hjulet för det.
Tänk att kunna resa och unna sig det där lilla extra som gör livet värt att leva. Så även om du har en knackig ekonomi där du kämpar för att få vardagen att gå runt, så försök att åtminstone avsätta någon hundralapp i månaden. Jag lovar att det kommer göra stor skillnad i ditt liv när pensionen väl kommer.
Men det är ditt eget ansvar, och du kan inte skylla på någon annan om du inte har ett privat pensionssparande. Så ta tag i ditt pensionssparande redan idag – ditt framtida jag kommer att tacka dig!