Vad är EBITDA? [En enkel och lättläst guide]

Disclaimer: När du köper en produkt eller öppnar ett konto genom mina länkar erhåller jag en finansiell ersättning från respektive partner. Läs disclaimer och annonspolicy längst ner på sidan.

EBITDA

Vad är EBITDA ?

EBITDA är ett mått på lönsamhet. Formeln för resultat före räntor, skatter, avskrivningar och amorteringar (EBITDA) är en av nyckelindikatorerna för ett företags finansiella resultat, och den används för att bestämma ett företags potentiella lönsamhet. Med EBITDA tas faktorer som skuldfinansiering, samt avskrivningar och amorteringskostnader bort vid beräkning av lönsamhet.

Tre viktiga punkter om nyckeltalet

Justerat EBITDA

Justerad EBITDA (vinst före räntor, skatter, avskrivningar och amorteringar) är ett mått som beräknas för ett företag som tar sina intäkter och lägger tillbaka räntekostnader, skatter och avskrivningskostnader, plus andra justeringar av måttet.

Att standardisera EBITDA genom att ta bort anomalier innebär att den resulterande justerade eller normaliserade EBITDA är mer exakt och enklare att jämföra med EBITDA för andra företag och med EBITDA för ett företags bransch som helhet.

Justerad EBITDA tar bort engångsposter, och oregelbundna poster som kan snedvrida EBITDA. Justerad EBITDA ger analytiker ett mått för att göra jämförelser mer meningsfulla mellan en mängd olika företag i samma bransch.

Formeln för justerad EBITDA är:

EBITDA+/−A=Justerad EBITDA

A = Justeringar

EBITDA-marginal

EBITDA-marginalen beräknas genom att dividera EBITDA med företagets intäkter. En bra EBITDA-marginal är en högre siffra i jämförelse med ett företags konkurrenter inom samma bransch eller sektor.

Hur kan man använda EBITDA i samband med en analys?

EBITDA är i huvudsak nettoinkomst (eller vinst) med räntor, skatter, avskrivningar och amorteringar. EBITDA kan användas för att analysera och jämföra lönsamhet mellan företag och branscher, eftersom det eliminerar effekterna av finansiering och investeringar. EBITDA används ofta i värderingskvoter och kan jämföras med företagsvärde och intäkter.

Räntekostnader och (i mindre utsträckning) ränteintäkter läggs tillbaka till nettoresultatet, vilket neutraliserar kostnaden för skulden och effekten som räntebetalningar har på skatterna. Inkomstskatter läggs också tillbaka till nettoresultatet, vilket inte alltid ökar EBITDA om företaget har en nettoförlust. Företag tenderar att lyfta fram sin EBITDA-prestanda när de inte har särskilt imponerande (eller ens positiva) nettointäkter. Det är inte alltid ett tecken på illvilligt pr-trick, men det kan ibland användas för att distrahera investerare från bristen på verklig lönsamhet.

Företag använder avskrivnings- och amorteringskonton för att bokföra kostnaden för egendom, anläggningar och utrustning, eller kapitalinvesteringar. Amortering används ofta för att bokföra kostnaden för programvaruutveckling eller annan immateriell egendom. Detta är en av anledningarna till att teknik- och forskningsföretag i tidiga skeden använder EBITDA när de kommunicerar med investerare och analytiker.

Även om det inte finns något nödvändigtvis missvisande med att använda EBITDA som ett tillväxtmått, kan det ibland överskugga ett företags faktiska ekonomiska resultat och risker.

Räkneexempel EBITDA

EBITDA beräknas på ett enkelt sätt, med information som lätt kan hittas på ett företags resultat- och balansräkning. Det finns två formler som används för att beräkna EBITDA, en som använder rörelseresultat och den andra nettovinst. 

Den första EBITDA-formeln är:

  1. EBITDA = nettoinkomst + skatter + räntekostnader + avskrivningar och amorteringar

 

Till skillnad från den andra formeln, som använder rörelseintäkter, börjar den första formeln med nettoinkomst och lägger till återstående skatter och räntekostnader för att komma till rörelseintäkter. Nettointäkter, skattekostnader och räntekostnader hittas i företagets resultaträkning.

Den andra formeln av EBITDA är:

  1. EBITDA = Rörelseintäkter + Avskrivningar

 

Rörelseintäkter, som namnet antyder, visar de pengar ett företag tjänar på sin verksamhet. Rörelseintäkter är ett företags vinst efter avdrag för driftskostnader, eller kostnaderna för att driva den dagliga verksamheten. Rörelseintäkter hjälper investerare att separera intäkter för företagets operativa resultat genom att exkludera räntor och skatter. 

Rörelseintäkter beräknas ofta som försäljning minus rörelsekostnader, såsom löner och kostnad för sålda varor (COGS). Rörelseresultatet är redan beräknat innan räntor och skatter tas ut, därför behöver endast D&A läggas till för att beräkna EBITDA.

De två EBITDA – beräkningarna kan ge olika resultat eftersom nettoresultatet inkluderar poster som kanske inte ingår i rörelseresultatet, såsom icke-operativa intäkter eller engångskostnader.

Vad är skillnaden på EBIT, EBT och EBITDA?

EBIT (resultat före räntor och skatter) är ett företags nettoresultat innan skattekostnader och räntekostnader har dragits av. EBIT används för att analysera resultatet av ett företags kärnverksamhet utan skattekostnader och kostnaderna för kapitalstrukturen som påverkar resultatet. Följande formel används för att beräkna EBIT:

EBIT = Nettoinkomst + Räntekostnad+ Skattekostnad 

Eftersom nettoresultatet inkluderar avdrag för räntekostnader och skattekostnader, måste de läggas tillbaka till nettoresultatet för att beräkna EBIT. EBIT kallas ofta för rörelseintäkter eftersom de både exkluderar skatter och räntekostnader i sina beräkningar. Det finns dock tillfällen då rörelseresultatet kan skilja sig från EBIT.

Resultat före skatt (EBT) speglar hur mycket av ett rörelseresultat som har realiserats före skatt, medan EBIT exkluderar både skatter och räntebetalningar. EBT beräknas genom att ta nettoinkomsten och lägga till skatter igen för att beräkna ett företags vinst.

Genom att ta bort skatteskulder kan investerare använda EBT för att utvärdera ett företags operativa resultat efter att ha eliminerat en variabel utanför dess kontroll. I exempelvis USA är detta mest användbart för att jämföra företag som kan ha olika statliga och federala skatter. EBT och EBIT liknar varandra, och är båda två varianter av EBITDA.

Värdering fångas dock inte upp i EBITDA, vilket kan leda till lägre vinstredovisning för företag med en betydande mängd anläggningstillgångar och därmed betydande avskrivningskostnader. Ju större avskrivningskostnaden är, desto mer kommer den att öka EBITDA.

FAQ - Tre vanliga frågor av EBITDA

Här nedanför svarar vi på de vanligaste frågorna om EBITDA.

Vad är formeln för EBITDA?

Earnings before interest taxes räknas ut med följande formel: EBITDA = Nettointäkter + Ränta + Skatter + Avskrivningar + Amorteringar

Vad är en bra EBITDA?

EBITDA är ett mått på ett företags finansiella prestation och lönsamhet, så relativt hög EBITDA är klart bättre än lägre EBITDA. Företag av olika storlek inom olika sektorer och branscher varierar kraftigt i sina finansiella resultat. Därför är det bästa sättet att avgöra om ett företags EBITDA är "bra" att jämföra liknande företag med samma storlek inom samma bransch och sektor.

Vad är amortering i EBITDA?

När det gäller EBITDA är avskrivningar en redovisningsteknik som används för att periodiskt sänka det bokförda värdet av immateriella tillgångar under en viss tidsperiod. Avskrivningar redovisas på ett företags bokslut. Exempel på immateriella tillgångar inkluderar immateriella rättigheter såsom patent eller varumärken.

Övrigt bra att veta om EBITDA

EBITDA står för earnings before interest taxes. Det är ett mått på ett företags lönsamhet, som ofta används för att påpeka hur framgångsrikt företaget är. 

EBITDA- Earnings before interest taxes har flera brister, men kan ändå användas av investerare för att analysera företagets värde. 

Om beräkningsmetoden förblir konstant från år till år kan EBITDA vara ett mycket användbart mått för att jämföra historiska resultat. Samtidigt är EBITDA också ett mycket populärt verktyg för att analysera företag verksamma i samma bransch, oavsett om det gäller bedömning av marginaler eller värdering. 

Ett mycket populärt värderingsmått, företagsmultipeln (EV/EBITDA) använder EBITDA för att avgöra om ett företag är över- eller undervärderat.